Chanuckaljuset lyser extra starkt i decembermörkret

Chanuckaljuset lyser extra starkt i decembermörkret

Så här i början av december när vintermörkret omsluter oss, känns det extra fint att tända frihetens och hoppets ljus i chanuckian, den åttaarmade ljusstaken som är speciell för Chanucka – ljusets helg. Åtta kvällar i rad, med start den 2 december fram till och med kvällen den 10 december, tänder judar över hela världen sina chanuckaljusstakar med ett extra ljus varje kväll tills hela Chanuckian står tänd. 

Det är också en tradition att äta goda rätter där olja är en ingrediens, såsom härliga sufganiot munkar och potatisplättar, latkes, som steks i olja. Barnen får ofta presenter, kallad chanuckagelt på jiddisch, och godis. Judiska Församlingen Malmö har en stor Chanucka-fest under helgen och föreningen Chabad brukar tända en stor chanuckaljusstake och anordna ett festligt event på något av Malmös torg på någon av Chanuckas åtta kvällar.

Bakgrund
Chanucka är en glad helg som dock har sin upprinnelse i en svår tid i judisk historia, då landet Israel lydde under det grekiskt-syriska riket som var arvtagarna till Alexander den store rike. Grekerna förbjöd judarna att utöva judendom och försökte hellenisera judarna. En del föll för lockelsen och lämnade sin judiska identitet för att helleniseras och tillbe de grekiska gudarna.
Men en liten grupp judar gjorde till slut uppror under ledning av en prästfamilj, hasmonéerna, och de judiska styrkorna lyckades efter ett effektivt gerillakrig, mot alla odds, besegra de grekiska arméerna och kasta ut dem ut Israels land år 164 före vår tideräkning. Ordet Chanucka betyder invigning och är till minne av att templet i Jerusalem renades av alla spår från hellenistisk avgudadyrkan och återinvigdes den 25 i månaden Kislev, som brukar infalla i december månad i den hebreiska kalendern. Chanucka kallas därför också för Chanuckat Habáyit, tempelinvigningsfesten.

De judiska rabbinerna vill inte fokusera på militära segrar, utan på den andliga betydelsen, därför handlar Chanucka främst om återvigningen av Jerusalems tempel och det judiska folkets frihet i sitt eget land. När prästerna i samband med templets återinvigning skulle tända den eviga elden i templets sjuarmade ljusstake, Menorahn, hittade man enligt berättelsen, bara ett enda kärl med ren olivolja i templet. Oljan i detta kärl skulle bara räcka för att hålla Menorahn tänd i en enda dag. Det skulle behöva ta hela åtta dagar att producera ny olja. Men ett mirakel skedde. Olivoljan brann i åtta dagar, vilket räckte för att kunna producera ny olja. Elden som visar på guds eviga närvaro, kunde därför obrutet fortsätta att brinna. Som ett tecken på att miraklet blev större och större, tänder vi ett extra ljus varje kväll, så att Chanuckian är helt tänd på den åttonde kvällen. Chanucka kallas också för ljusets helg. Vi tänder ett ljus när det är som mörkast på året, hoppets och frihetens ljus är alltid som starkast när det verkar vara som mörkast.

Pedagogisk snurretopp
Skälet till att vi ställer ut chanuckian i fönstret är att rabbinerna bestämde att judar skulle kungöra undret för omgivningen. Den mirakulösa oljan är också skälet till att äter vi mat där olja är en ingrediens, såsom latkes och sufganiot (munkar). En annan tradtion är att man i familjen och med goda vänner spelar sevivon, en snurretopp kallad dreidel på jiddisch, med godis eller nötter och russin som insats. Sevivon är en fyrsidig snurra (se bilden) med en hebreisk bokstav på varje sida, varje bokstad har ett värde, sen gäller det att snurra till sevivon och vänta för att se vilken bokstav som kommer upp överst när den slutat snurra. Varfrån kommer då lek med Sevivon? Det berättas att de judiska barnen, för att lura grekerna, använde sevivon med bokstäver och andra listiga lekar för att lära sig läsa och studera Torah.

 

dela