Högtider

JUDISKA HÖGTIDER

Shabbat – Sabbat
Sabbaten infaller vecka efter vecka och är därför på sätt och vis den viktigaste helgdagen i den judiska kalendern. Vecka efter vecka inleds den med solens nedgång på fredagen och avslutas då solen går ned på lördagskvällen. Bibeln tar sabbaten på så stort allvar att dess iakttagande är ett av de tio budorden.

Rosh Hashana
Den 1 och 2 tishri i början på hösten infaller Rosh Hashanah som är det judiska nyåret. Nyåret är en tid för omvändelse , inleder de tio botdagarna, som kulminerar i Jom Kippur, Försoningsdagen.

Jom Kippur – Försoningsdagen
Jom Kippur är den största av de judiska helgdagarna – en dag för bön och fasta. Detta är den sista chansen på det judiska året att att försonas med både Gud och sina medmänniskor.

Sukkot
Sukkot varar i sju dagar, varav de två första är riktiga helgdagar. Sedan kommer fyra mellandagar – chol hamoed. Man ska vistas i en sukka – en hydda – som symboliserar de tillfälliga boningar som israeliterna uppförde under den 40-åriga vandringen från Egypten till landet Israel. Numera är det få som bygger egna hyddor på sukkot, men utanför synagorna uppförs alltid en. Man förknippar ökenvandringen med skördefesten i gamla tider i Israel. Tanken är att Gud var nådig mot våra förfäder i öknen, och ledde dem i trygghet genom vildmarken och förde dem till Israel. Må han även vara nådig mot oss, genom att låta regnet falla och grödan växa. Man använder fyra sorters växter under morgongudstjänsterna, som påminner om alla jordens frukter och växter – alltså skördetiden.

Shemini Atzeret
Den sista dagen Sukot är en självständig helgdag. Mazkir – bön till minne av de hädangånga läses, samt Geshem – en bön för regn i landet Israel under den kommande vintern.

Simchat Tora
På Simchat Tora tågar man runt synagogan sju varv medan man bär Torarullarna och dansar med dem. Toracykeln avslutas denna dag med sista avsnittet ur 5:e Moseboken, och börjar om på nytt samma dag med första avsnittet ur 1:a Moseboken. Efter både afton- och morgongudstjänsten får barnen godispåsar.

Chanuka – Tempelinvigningsfesten
Chanuka firas i åtta dagar i december till minne av makkabéernas återerövrande av templet från de hellenistiska syrierna, år 165 fvt. Man tänder ljus i hemmet varje kväll – ett ljus första kvällen, två ljus andra kvällen osv. En relativt sen, men väl utbredd, tradition är att utbyta gåvor i samband med ljuständingen.

Tu bishvat
Den femtonde i månaden Shvat kallas för trädens nyår. Det enda som är förknippat med denna dag är att äta någon frukt som växer i Israel.

Purim
Purim firas den 14 Adar (mars/april) till minne av judarnas räddning i det persiska riket från deras förföljare. Megilat Ester – Esters bok – läses i synagogan, på kvällen och på morgonen. Barnen (och även de vuxna som vågar) klär ut sig. Ordet “purim” betyder “lott”, eftersom den onde Haman skulle dra lott om vilken dag utrotningen av judarna skulle ske.

Pesach – Påsk
Pesach, vårens stora helg, firas i åtta dagar till minne av uttåget ur Egypten. Under pesach får man inte äta syrad mat. Man äter matsa, osyrat bröd. De två första kvällarna firas med en rituell måltid i hemmet – en seder, som betyder “ordning”. Denna speciella ordning finns i en bok som heter hagada – som bl a innehåller berättelsen om uttåget ur Egypten. Första dagen Pesach läses en bön för dagg i landet Israel, som heter Tal – alltså “dagg”. Mazkir (bön till minne av de hädangångna) läses sista dagen.

Lag Baomer
Denna dag, den 33:e i Omerräkningen (49-dagarsperioden mellan pesach och shavuot), markerar kulmen och vändpunkten av den pest som drabbade rabbi Akivas lärjungar och som gjorde Omerräkningen till en tid av halvsorg. Omer räkningen är tiden från och med andra kvällen Pesach till Shavuot. Denna dag firas därför som en halv helgdag. På grund av sambandet med Rabbi Akiva och hans anhängare har dagen blivit känd som de lärdes högtid. Det är vanligt att man gör utflykter i naturen och grillar på Lag Baomer.

Jom Hashoa
Jom Hashoa infaller tolv dagar efter första dagen Pesach. Dagen ägnas åt de sex miljoner judar som föll offer för Hitlers brutalitet under andra världskriget.

Jom Haatzmaut
Sedan 1948 har judar världen över firat Jom Haatsmaut, årsdagen enligt den hebreiska kalendern av den moderna staten Israels tillkomst.

Shavuot
Shavuot firas sju veckor (49 dagar) efter Pesach och varar i två dagar. Den är en skördefest, de första frukternas fest. Shavuot är också den högtid, då vi mottog Toran vid Sinai. Synagogan smyckas med bladverk för att påminna om skörden. Mazkir (bön till minne av de hädangångna) läses på andra dagen.

Tisha B’Av
Denna fastedag erinrar oss om förstörelsen av det första templet i Jerusalem år 586 före vår tideräkning och också av det andra templet, år 70 efter vår tideräkning.

 

 

Källa:  JF Stockholm, JFM