Vår historia

Det började 1871
Mosaiska Församlingen i Malmö grundades 1871. Det var den femte judiska församlingen i Sverige, vid sidan av Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Församlingens grundare var mestadels invandrare från Tyskland och Polen. Vid församlingens bildande fanns 251 judar i Malmöhus län, varav 209 i Malmö. Den nybildade församlingen köpte ett stycke mark på Föreningsgatan som numera är den gamla judiska begravningsplatsen. Man anställde också en kosherslaktare som även var kantor och en religiös lärare för församlingens barn som även var chazen, kantor.

År 1900 anställdes församlingens förste rabbin Joseph Wohlstein (foto). Malmö synagoga invigdes 1903. Den vackra synagogan är en av de två återstående synagogorna i Europa som är byggda i en blandning av Jugend och morisk stil. Vid slutet av 1800-talet och de första två decennierna av 1900-talet, växte församlingen, främst tack vare invandring från Polen, Ryssland, Ukraina och Baltikum. Judarna flydde undan fattigdom, antisemitism i form av ohyggliga pogromer och hotet om att bli utskriven som soldat i tsararmén på 25 år. Det var framför allt de judar som bosatte sig i stadsdelen Nöden i Lund som blev nya medlemmar i judiska församlingen.

1920- och 30-talet
1920-talet blev en tid av tillväxt i församlingen, vars verksamhet utvecklades, och en judisk ungdomsförening bildades. 1932 grundades sportklubben Hakoah av församlingsmedlemmar. Hakoah är fortfarande en aktiv sportklubb. 1930-talet präglades för övrigt av den begynnande katastrofen som började med Hitlerregimens makttillträde 1933. Det medförde att församlingen tog emot judiska flyktingar från framför allt Nazityskland, vilket fick församlingens sociala verksamhet att öka väsentligt.


Andra världskriget och flyktingmottagandet
Hösten 1943 lyckades de flesta danska judar undgå att skickas till koncentrationsläger genom att fly till Sverige. De välkomnades av sina bröder och systrar i Malmö och några få stannade kvar i Malmö efter kriget. Från 1945 och åren efter krigsslutet kom tusentals överlevande från Förintelsen till Sverige. Flera hundra av dessa bosatte sig i Malmö. Det var människor som funnit en hoppets hamn i Malmö och den judiska församlingens medlemmar tog emot sina bröder och systrar, som överlevt koncentrationslägren i Polen och Tyskland.

1950- och 60-talet: Församlingens storhetstid
De överlevande utgjorde snart ryggraden i Malmös judiska församling och Föreningen 1945 års räddade judar anordnade evenemang, fester, barnaktiviteter, studiecirklar med mera. Barn- och ungdomsaktiviteterna fick ett uppsving i takt med att det föddes fler barn (se fotot t h). 1963 grundades föreningen B’nei Akiva som än i dag arrangerar
söndagsaktiviteter, shabbatmiddagar och läger. Även det kulturella livet fick ett uppsving, inte minst tack vare jiddischteatern som leddes av Jacob Manovicz (se foto). Församlingen startade en lekskola som sedermera blev en förskola. Man byggde också ut Cheder (religionsskolan).  1962 stod församlingens nya center på Kamrergatan 11 klart för inflyttning.  I slutet av 1968-70-talet anlände nästan 3 000 polska judar till Sverige. De hade flytt undan en kraftig statsstyrd antisemitisk förföljelse. Många av dessa judar bosatte sig i församlingens upptagningsområde och några av dem blev medlemmar i Judiska Församlingen i Malmö. Församlingens medlemsantal varierade, men låg under många år och en bit in  på 1970-talet på över 2 000 medlemmar. Fotot t h är från en prisutdelning på en Purim-fest i början av 1970-talet med Föreningen 1945-års räddade judar.

1970- 80- och 90-talet: Långsam nedgång i medlemsantalet
1979 anlades en ny judisk begravningsplats I Rosengård och i mitten på 1980-talet köpte församlingen en kursgård i Höllviken för sin barn- och ungdomsverksamhet. Höllsviksgården användes flitigt för olika weekend- och sommarläger av församlingens olika föreningar och för medlemsaktiviteter. Församlingens ledning togs över av barnen till dem som kommit i samband med andra världskriget. Generationen av överlevande började sakta att försvinna. Församlingen började också uppleva att ungdomar valde att flytta ut från upptagningsområdet
1991 grundades föreningen Förintelsens ögonvittnen, vars medlemmar fortfarande är ute i skolor och berättar om sina upplevelser. På 1990-talet började många medlemmar känna av växande antisemitiska attityder och stämningar i Malmö.

2000-talet: vikande medlemsantal och tuffa utmaningar
Församlingens medlemsantal sjönk under 2000-talets första årtionde. Det kan bland annat förklaras av att generationen av överlevande avlider och för att ökade antisemitiska tendenser i Malmö fått en del unga medlemmar att flytta till annan ort. Församlingen får också en vikande ekonomi. Utmaningarna möts med ett outtröttligt frivilligt arbete med att upprätthålla församlingens utbud av religiösa tjänster och medlemsaktiviteter.

 

2010-talet: Enhetsförsamlingen
Efter en lång debatt, utredningf och omröstning valde församlingens medlemmar att anta nya stadgar 2011. I de nya stadgarna skiljdes församlingens organisation från synagogan. Det blev möjligt att vara medlem i föresamlingen och sedan välja den synagoga man vill vara medlem i. De nya stadgarna öppnade upp för andra inriktningar än ortodoxi inom församlingens hägn. Enligt halacha (judisk religiös lag) följer en persons judiska status efter mödernet, såvida man inte har konverterat till judendom. Med de nya stadgarna blev det också möjligt för person som enbart har en judisk far att bli medlem i församlingen.  År 2011 grundades Egalitära Synagogan i Malmö (ESM) som håller sina gudstjänster i församlingshuset på Kamrergatan 11. Samtidigt bildades  Malmö Ortodoxa Synagoga (MOS) som håller sina gudstjänster i Malmö synagoga vid Betaniaplan.
2009/2010 valde församlingens ledning att tala ut i media kring de problem med antisemitiska händelser som drabbat dess medlemmar. Församlingsledningen valde en öppen och mer proaktiv linje i kontakten med medier och myndigheter. Detta har gjort Malmöförsamlingen känd långt över landets gränser. Hotbilden har också föranlett omfattande säkerhetsåtgärder.
Församlingen sålde även Höllviksgården 2014 för att därmed få in välbehövliga medel till församlingens verksamhet.

Dagens församling
Judiska Församlingen har idag mindre än 500 medlemmar. Den är  livaktig och öppen för alla som har en judisk mor eller far, eller som konverterat till judendomen. Även icke-judiska livspartners är välkomna som anhörigmedlemmar. Förutom den synagogala verksamheten i ESM och MOS arrangerar JFM kulturella aktiviteter, fester och evenemang. Många medlemmar är aktiva i projekt och initiativ kring dialog med andra samfund för att skapa förståelse för judarnas situation i Malmö. Församlingen driver idag en dialog med omvärlden som präglas av öppenhet, både för att skapa ett bättre klimat för judar i Malmö, och för att visa judar i upptagningsområdet som står utanför församlingen att JFM driver frågor som angår alla judar.

(Foton: Arkiv, privata, Judiska kulturföreningen 1945, Jublieumsboken “Templets sten föll på Föreningsgatan : Malmö synagoga 100 år” , Elinor Magnusson, Agneta Nordin/SR).