Judiska nyåret – en tid för själens räkenskap
På onsdag kväll den 2 oktober inleds det judiska nyåret, Rosh hashana. Helgen varar i två dagar och är en tid då judar gör en ”själens räkenskap”. Rosh hashana betyder bokstavligt talat “årets huvud”. I den judiska almanackan infaller dagen på den första dagen i månaden Tishri. På denna dag skapades jorden, enligt judisk tradition. Rosh hashana inleder hösthelgerna. Tio dagar efter Rosh hashana infaller Jom Kippur, försoningsdagen. Dessa dagar mellan Rosh hashana och Jom Kippur kallas för de tio botdagarna. Efter Jom Kippur infaller Suckot, lövhyddohögtiden.
Rosh hashana är en tid för reflektion och för att be sina medmänniskor om ursäkt om man sårat eller på andra sätt begått orätt mot dem.
Det är också tillfälle att be G-d om förlåtelse för sina synder gentemot skaparen. Men för att få G-ds förlåtelse måste man först be medmänniskor man sårat om ursäkt och försöka göra rätt mot dem. Judendomen kallar denna process för att göra T’shuva, ett begrepp som betyder att återvända (till den rätta vägen).
På Rosh hashanas två kvällar samlas judiska familjer i sina hem för att inta en Rosh Hashana-måltid efter kvällsg-dstjänsten i synagogan. Måltiden består ofta av traditionell judisk helgmat. Helgmaten varierar beroende på var i världen familjen kommer ifrån. Ashkenasiska judar från Central- och Österuropa brukar äta gefilte fish, hönssoppa med nudlar, kneidlech (fyllda degknyten) och/eller andra välsmakande rätter. Judar från södra Europa, Nordafrika och Mellanöstern äter andra rätter. Det är en sed att inleda måltiden med att äta äpplebitar som doppats i honung, judar med rötterna i orienten brukar äta granatäpplen. Detta är en symbol för att man önskar alla andra runt bordet ett gott och sött år. En annan tradition är att göra runda challe-bröd (söta bröd) som man doppar i honung.
Rosh hashana betyder direktöversatt ”årets huvud” och är enligt judisk tradition tidpunkten för jordens skapelse. En urgammal sed som nämns i bibeln är att blåsa Shofár, horn, En shofar kan tillverkas av vilket kosher djur som helst, med undantag för kor och kalvar. Bland ashkenazim, de europeiska judarna, används ofta hornet av ett får. Shofaren blåses som en del av Rosh Hashana-g-dstjänsten. Syftet med det genomträngande ljudet är att få folk att lystra. Det ska få en att stanna upp och fundera, en vacker siren som signalerar att det är dags att stanna upp och se över sitt liv.
Recommended Posts
Salomon Schulman – en stor skånsk-judisk röst har tystnat
augusti 05, 2024
Sommartider för församlingskansliet
juni 27, 2024
Fint och festligt firande av Malmö synagoga
maj 28, 2024