Synen på hälsan

En rad i slichot liturgin (dvs. gudstjänsten som inleder perioden som leder upp till Rosh Hashana) innehåller en rad som låter: ”haneshama lach, v’haguf po’alach”, det betyder ”Själen är Ditt, och kroppen är Din skapelse”. Gud har gett människan både själ och kropp, det betyder att i motsats till modern liberalistisk syn på människans integritet så ser judendomen kroppen som ett lån av Gud. Det betyder att vi får använder oss av den, vi får njuta av den, men vi får inte missbruka den.
Den store judiske filosofen Moses Maimonides, som levde på 1100-talet och själv var läkare också, tillägnar en hel sektion i sitt stora verk Mishne Tora till frågan om hälsan och hur man bäst tar hand om sig själv. Läkaryrket har alltid haft stor status bland judar och det är ingen slump att många medicinska genombrott kom från just judiska forskare och läkare. Läkekonsten anses också som en av Guds kunskapsgåvor och det ansågs därför i talmud förbjuden för en lärd att bosätta sig på en plats där det inte fanns en läkare som kunde ta hand om invånarna. Det betyder också att judendomen såg med står skepsis på t ex mirakelkurer och liknande.
I Talmud går man så långt att påstå att Gud själv påbjöd läkemedel och läkekonsten och härleder detta från 2 Mos 21:19 står det att om en människa kommer till skada så måste han eller hon ”v’rapo jirape” – ”helas helt och hållet” som rabbinerna interpreterade som tillåtelse för läkaren att utöva sitt yrke.
Synen på alkohol är att den är del av Guds gåvor till människor och får avnjutas i måttliga mängder. Under modern tid med uppkomsten av nya forskningsrön så har attityden till rökning förändrats och numera anses rökning som någonting som är skadligt för hälsan och därför måste undvikas.
Det samma gäller för droger och medicin. Är de utskrivna av läkare eller nödvändigt för att återställa hälsan så får medicin tas, men drog- eller tablettmissbruk bryter mot judisk lag eftersom det anses vara skadligt på sikt för både kropp och själ.

share