Pesach
Pesach, den judiska påsken, börjar på fredag kväll den 19 april, med den första av två sederkvällar.
Loading view.
Jom Hashoah – Förintelsens minnesdag
På kvällen den 1 maj infaller "Jom Hazikaron laShoah ve-laG'vurah (יום הזיכרון לשואה ולגבורה) ", minnesdagen över Förintelsen och hjältemod under Förintelsen, I Israel kallas denna dag helt enkelt för Jom HaShoah (יום השואה) och är en dag som judar över hela världen minns alla de sex miljoner judar som förintades under den nazistiska perioden. Dessutom är det en minnesdag över de som gjorde motstånd mot nazismen, inte minst upproret i Warszawas getto.
Shavuot
Shavuot firas sju veckor (49 dagar) efter Pesach och varar i två dagar. Det är den högtid då israeliterna mottog Toran vid Sinai berg. Shvavuot är vid sidan om Pesach och Sukkot också en av de tre vallfartsfesterna. Det är dessutom en skördefest, och kallas också för de första frukternas fest. Synagogan brukar ofta smyckas med bladverk för att påminna om skörden. Mazkir (bön till minne av de hädangångna) läses på helgens andra dag. Det är också en tradition att äta mjölkbaserade rätter och kakor, så som ostkaka, på Shavuot.
9 Av – en judisk sorgedag
På lördag kväll den 10 augusti inleds årets sorgligaste dag i den judiska historien: Tisha b'Av, den nionde dagen i den hebreiska månaden "Av". Judar över hela världen fastar på denna dag för att minnas alla de olyckor som drabbat det judiska folket genom historien. Både det första och andra templet i Jerusalem förstördes på denna dag. Slutstriden i Bar Kochbas uppror skedde på denna dag år 135 e.v.t. Upproret ledde till att åtminstone en halv miljon judar dödades av romarna. Utdrivningen av judarna ur England, 1290 och ur Spanien, 1492, skedde på denna dag. Även första världskriget inleddes på Tisha B'Av. Första världskriget gav upphov till andra världskriget och Förintelsen. Det är en sedvänja på Tisha b'Av att samlas i synagogor, sitta på golvet och läsa ur Eicha, klagovisorna, ur Bibeln, som beskriver utförligt allt det hemska som skedde i samband med erövringen av Jerusalem av babylonierna och förstörelsen av det första templet år 587 f.v.t. samt den därpå följande fångenskapen. Eicha är en elegi över ett Jerusalem som en gång var fullt av energi och liv, men som nu sitter ensamt och övergivet som en sörjande änka. Det skildrar belägringen, barnens skrik efter vatten och bröd, mödrar galna av hunger och kannibalism ("de som dog av svärdet mötte ett bättre öde än de som gick förlorade av hunger"). Eiche berättar om hängningar, våldtäkter och om hur präster blir besudlade. På denna dag ska en obervant jude avstå från att dusha och bada, använda läderskor och ha sexuella relationer. Tisha B'Av, är enligt tradition, den dag då de 12 utsända spejarna, enligt fjärde moseboken, återvände med skrämmande berättelser befolkningen i Israels land, vilket fick israeliterna klaga och vägra gå in i det förlovade landet. Som straff från G-d fick israels folk vandra i öknen i 40 år. Målning: Templets...
Konsert Louisa Lyne & Di Yiddishe Kapelye
Victoriateatern Malmö, SverigeMalmöbandet Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye släpper sitt efterlängtade tredje album! Victoriateatern i Malmö bjuder den 7 september på ett intimt möte med jiddisch och Sveriges egen drottning i jiddischsång Louisa Lyne. Läs mer.
Teaterföreställning Rabbinens katt
Musikfylld dockföreställning baserad på fransk seriebok. Vad får det för konsekvenser när en katt helt plötsligt börjar prata? En berättelse om att se saker ur nya perspektiv, om olika sätt att förhålla sig till tradition och religion, längtan efter frihet, vänskap och ordets makt i korsningen mellan arabisk, judisk och fransk kultur i 1930-talets Algeriet. Rabbinens katt är en dockteaterföreställning baserad på Joann Sfars seriebok med samma namn. I berättelsens centrum står en judisk familj bestående av en rabbin, rabbinens dotter, en katt och en papegoja. En dag äter katten upp den pratsamma papegojan och ärver dennes talförmåga. Men allt som kommer ur kattens mun verkar vara lögner och kattens husse, den fromma rabbinen, besluter sig för att försöka uppfostra sin egensinniga katt. Med inspiration från seriernas lekfulla bildspråk bygger Rabbinens katt upp en fantasifull värld för barn och vuxna. Den fylls också med nordafrikansk och traditionell arabisk och arabisk-judisk musik och sång spelad på bland annat det 11-strängade instrumentet oud. Föreställningen ett samarbete mellan Re:Orient och Grus Grus Teater. Grus Grus Teater är en flerspråkig nomadteater från Åbo i Finland. I sina föreställningar blandar de element från dockteater, cirkus och dans. Re:orient står bakom kulturprogram på flera scener i Stockholm och Malmö. På scen: Sofia Berg-Böhm, Ishmael Falke | Musiker: Abboud Koujer Berzins | Scenografi: Johanna Latvala | Dockmakare: Elina Sarno | Ljusdesign: Irene Lehtonen | Regi: Mikaela Hasán | Produktion: Cecilia Hörnell Sunar, Kinda Kreidi | Med stöd av: Stockholms stad, Kulturrådet | Text-och bildrättigheter: Joann Sfar, Dargauds förlag. | Genomförs med stöd från Stockholm Stad och Kulturrådet. Föreställningen baserar sig på Joann Sfars seriebok Rabbinens katt (i original Le chat du rabbin, 2005) 27–28 november 18.30 Föreställningen börjar 19.00 Inkonsts bar är öppen före och efter föreställningen Längd föreställning: ca 60 min Språk: Svenska med sånginslag på...
160kr
Utvalt
Teaterföreställning Rabbinens katt
Inkonst Malmö, SverigeMusikfylld dockföreställning baserad på fransk seriebok. Vad får det för konsekvenser när en katt helt plötsligt börjar prata? En berättelse om att se saker ur nya perspektiv, om olika sätt att förhålla sig till tradition och religion, längtan efter frihet, vänskap och ordets makt i korsningen mellan arabisk, judisk och fransk kultur i 1930-talets Algeriet. Rabbinens katt är en dockteaterföreställning baserad på Joann Sfars seriebok med samma namn. I berättelsens centrum står en judisk familj bestående av en rabbin, rabbinens dotter, en katt och en papegoja. En dag äter katten upp den pratsamma papegojan och ärver dennes talförmåga. Men allt som kommer ur kattens mun verkar vara lögner och kattens husse, den fromma rabbinen, besluter sig för att försöka uppfostra sin egensinniga katt. Med inspiration från seriernas lekfulla bildspråk bygger Rabbinens katt upp en fantasifull värld för barn och vuxna. Den fylls också med nordafrikansk och traditionell arabisk och arabisk-judisk musik och sång spelad på bland annat det 11-strängade instrumentet oud. Föreställningen ett samarbete mellan Re:Orient och Grus Grus Teater. Grus Grus Teater är en flerspråkig nomadteater från Åbo i Finland. I sina föreställningar blandar de element från dockteater, cirkus och dans. Re:orient står bakom kulturprogram på flera scener i Stockholm och Malmö. På scen: Sofia Berg-Böhm, Ishmael Falke | Musiker: Abboud Koujer Berzins | Scenografi: Johanna Latvala | Dockmakare: Elina Sarno | Ljusdesign: Irene Lehtonen | Regi: Mikaela Hasán | Produktion: Cecilia Hörnell Sunar, Kinda Kreidi | Med stöd av: Stockholms stad, Kulturrådet | Text-och bildrättigheter: Joann Sfar, Dargauds förlag. | Genomförs med stöd från Stockholm Stad och Kulturrådet. Föreställningen baserar sig på Joann Sfars seriebok Rabbinens katt (i original Le chat du rabbin, 2005) 27–28 november 18.30 Föreställningen börjar 19.00 Inkonsts bar är öppen före och efter föreställningen Längd föreställning: ca 60 min Språk: Svenska med sånginslag på...
160kr
Samråd med judiska Malmöbor
Stadshuset, August Palms Plats 1, lokal Stortorget Malmö, SverigeMalmö stad bjuder in judiska Malmöbor till samråd I samråd med de nationella minoriteterna har Malmö stad tidigare tagit fram Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter. Syftet är att säkerställa att Malmö stad lever upp till den särskilda lagstiftning som fastställer de nationella minoriteternas rättigheter. Malmö stad har också program för respektive nationell minoritet. Under hösten 2019 kommer en aktualisering av både policy och program göras, så att de stämmer överens med den förstärkta minoritetslagstiftningen som trädde i kraft den 1. januari 2019. Därför bjuder Malmö stad nu in till samråd om den övergripande policyn och programmet för den nationella minoriteten judar.
Chanucka
Läs mer om Chanucka här
Visning av “Nöden – en shtetl i Lund” på Kino i Lund 5 januari
Biografen Kino Kyrkogatan 3, Lund, SverigeIsak och Anna Nachmans 29 minuter långa dokumentärfilm "Nöden - en shtetl i Lund" visas på biografen Kino den 5 januari kl. 18.30. Innan visningen av filmen kommer rabbin Isak Nachman (även en av filmens upphovsmän) visa en power point-presentation med en genomgång av bakgrunden till judiska migrationen på slutet av 1800-talet och hur det kom sig att några hamnade just i Lund, ca 15 min. Kino - Nöden - en shtetl i Lund