Pesach – befrielse ur slaveri och födelsen av ett folk

Pesach – befrielse ur slaveri och födelsen av ett folk

På kvällen den 19 april börjar judar över hela världen att fira Pesach, den judiska påsken. Det är den första av två* så kallade sederkvällar, då familjer, inbjudna vänner och bekanta samlas till ett bord där varje framdukad rätt har en symbolisk betydelse. Vid sederbordet intas inte bara en riklig måltid med  olika rätter, vi återupplever också slaveriet och befrielsen genom uttåget ur Egypten.

Ordet ”seder” betyder ordning, och sederkvällen följer en viss ordning, där man med berättelser, diskussion, sång, dofter och smaker knyter an till uttåget ur Egypten, som skildras i andra Moseboken. Pesach var den helg då det judiska folket föddes. Israels barn lämnade slaveriets bojor och skapade sin egen framtid som ett folk i förbundet med G-d. Pesachs essens är just hågkomst, befrielse och födelse. Folket lämnade Egyptens land för att efter 49 dagar motta Toran vid Sinai berg, och efter ha varit 40 år i öknen gick man in i det förlovade landet.

På bordet finns ett runt sederfat (ovan t h), med olika symboler: det osyrade Matza-brödet (se även nedan t h) som våra förfäder fick baka i all hast när skulle lämna Egypten, Maror, riven pepparrot, är de bittra örterna som symboliserar den bittra tiden som slavar. Det hårdkokta ägget som doppas i saltvatten, står bland annat som symbol för pånyttfödelse. Saltvattnet, symboliserar tårarna som israels barn fällde. Charoset, blandningen av rivna äpplen, malda nötter, kanel och sött vin, symboliserar murbruket som israels barn använde för att bygga städerna Pitom och Ramses.

Det brända benet, z’roa, (ofta ett kycklingben) symboliserar påskalammet som offrades till gud och med vars blod israeliterna insmorde sina dörrposter för att undgå att drabbas av den sista av de tio plågorna, då Guds ängel kom för att döda den förstfödde sonen i varje egyptiskt hem. Ordet Pesach, betyder att passera på hebreiska, och syftar just till denna händelse.
Persiljan, rädisan eller salladsbladet som doppas i saltvatten innan måltiden är till för att väcka barnens nyfikenhet, och symboliserar enligt vissa tolkningar hur Josefs bröder doppade hans tunika i blod. Historien om Josef var ju upprinnelsen till hur israeliterna till slut hamnade i Egypten.

De flesta läser i Haggada, en bok som innehåller berättelsen om hur israels folk hamnade i Egypten, förslavades, led och hur G-d hörde folkets rop på hjälp, sände de tio plågorna och det slutliga uttåget ur Egypten. I Haggada står också när det är dags att dricka var och en av de stipulerade fyra vinbägarna (det går bra även med alkoholfritt vin), vilka böner som ska sägas och när det är dags att äta. Många följer Haggada till punkt och pricka, andra väljer att fokusera på vissa delar av dess innehåll, medan mer sekulära judar fokuserar på Pesachs essens och kanske för en diskussion om helgens betydelse för oss idag. Det finns lika många kombinationer som det finns judar.  Men en sak är alltid säker: Sederkvällen inbjuder till många judars favoritsysselsättning, att diskutera.

Sederbordet är just till för att vi ska ställa frågor om vad allt som är framdukat betyder. Detta är framför allt barnens högtid. I början av sedern ska barnen också traditionsenligt ställa fyra frågor om varför vi äter annorlunda, sitter annorlunda och dricker annorlunda på denna kväll. Detta stycke som heter Ma Nishtana (vad har ändrats) brukar ofta framföras sjungande. Berättelserna, rätterna och de obligatoriska fyra frågorna, sångerna och de fyra bägarna vin med mera, ska leda till att vi ställer ännu mer frågor och att vi berättar ännu mer.

Fredrik S

* I Israels land firas bara en sederkväll. Seden med en extra dag uppkom när judarna spreds ut i exil utanför Israels land efter templets förstörelse år 70. Det uppstod en tveksamhet bland judarna i förskingringen om när helgen exakt skulle infalla och därför påbjöd rabbinerna en extra sederkväll för säkerhets för judarna i diasporan.
Den andra sederkvällen brukar en del fira hos goda vänner eller tillsammans med den lokala rabbinen. Judiska Församlingen i Malmös ortodoxe rabbbin Moshe David HaCohen kommer att hålla en andra sederkväll för församlingsmedlemmar och andra inbjudna. Även Egalitära Synagogan i Malmö kommer att fira den andra sederkvällen i samvaro. Chabadrabbin Kesselman kommer också att bjuda hem gäster till sitt bord.

YouTube-filmer med roliga arrangemang på Pesachsånger med den amerikansk-judiska acapella gruppen the Maccabeats:
Ma Nishtana: https://youtu.be/RmabziV1LiY

Dajenu: https://youtu.be/CZgDNPGZ9Sg

Justin Bieber Passover Mashup

https://youtu.be/x1jRAf0u9Kc

 

 

dela