En miniutställning på Stadsarkivet i Malmö om de 500 judiska barn som kom till Sverige genom räddningsinsatsen Kindertransport 1938-39. Miniutställningen är producerad av Forum för levande historia. Läs mer här.
Judiska Församlingen Malmö och Judiska Kulturföreningen 1945 i Malmö håller manifestation den 9 november kl. 18.30 som direktsänds via YouTube. På grund av skärpta rekommendationer och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten och Region Skåne avhålls manifestationen utan fysisk publik. Istället direktsänds evenemanget via JFM:s hemsida med start kl. 18.30. Huvudtalare: Sara Wettergren (L), Kommunalråd skola & utbildning, Malmö stad. Se programmet här.
Den 27 januari är den internationella minnesdagen över Förintelsen. På detta datum 1945 befriades Förintelselägret Auschwitz-Birkenau, Judiska Församlingen Malmö tillsammans med Judiska Kulturföreningen 1945 i Malmö arrangerar en minnesceremoni som på grund av pandemin är förinspelad på video i Malmö synagoga. Bland talarna finns Christer Mattson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet samt universitetslektor och forskare i ämnena Förintelsen och politisk extremism, upphovsman till Toleransprojektet. Dessutom talar två representanter från den tredje och fjärde generationens efterlevande: Vanessa Marko, politisk sekreterare för kommunstyrelsens ordförande i Malmö och Salomea Gosenius, ungdomsaktivist och stiftare av föreningen Förbjuden. Duon Ida och Camilla bjuder på musik och den unga poeten Hanna Rajs Lara läser dikter. Församlingens ordförande Ann Katina inleder talen. Videosändningen kommer att visas den 27 januari på kvällen för en stor grupp inbjudna samt församlingens och kulturföreningens medlemmar och vänner. Vi kommer att lägga ut en artikel här på hemsidan med videolänkar till talen, musiken och diktläsningen senare på kvällen den 27 januari. Under eftermiddagen den 27 januari arrangerar Malmö stad en livesändning från Malmö Konsthall. Läs mer här.
Konferensen, som går under ledorden Remember React, arrangeras av regeringskansliet och utbildningsdepartementet och äger rum i Malmö den 13-14 oktober 2021. Forumet var planerat till 2020 men flyttades till 2021 på grund av coronapandemin. Regeringens syfte med forumet är att gemensamt ta konkreta steg framåt för att stärka Förintelsens hågkomst och motverka antisemitism. ö
På kvällen den 16 mars infaller Purim. Judiska församlingar över hela världen firar hur judarna i kung Achashverosh (Xerxes eller Artaxerxes) persiska rike på 400-talet räddades från utrotning tack vare den vackra judiska drottningen Ester och hennes morbror Mordechais modiga ingripande. Berättelsen bakom Purim är en historia om hat, kärlek, mod och enorm tur (eller var det bara tur?). Den fjortonde dagen i den hebreiska månaden Adar, (inleds på kvällen 16/3) var den dag som kungens onde minister, agagiten Haman, hade dragit lott att alla judar i det väldig persiska riket, som sträckte sig från Indien till Afrika, skulle utrotas. Istället för en dag av förintelse, blev den 14 Adar – tack vare en närmast osannolik kedja av händelser – istället en triumfens dag för alla judar. På denna dag kunde judarna istället besegra sina fiender. Därefter fick judarna, som sjuttio år tidigare förts som fångar till Babylon, tillstånd att återvända till Israels land för att återuppbygga Jerusalem och det heliga templet. Namnet Purim betyder lotter, vilket alluderar på tur. Men trots att gud aldrig nämns en enda gång i den bibliska berättelsen, så var det enligt våra lärde, den gudomliga försynen som låg bakom förloppet. Drottning Esters namn har också en betydelse i denna historia. Namnet Ester är synonymt med roten för det hebreiska ordet lehastir, att dölja. Den rabbinska tolkningen är att gud ”dolde sitt ansikte” bakom allt som hände. Därför är det också en tradition att klä ut sig och ha maskerader där man dricker och är glad på Purim.
På kvällen den 15 april sätter sig judar över hela världen till bords för att fira den första sederkvällen. I år sammanfaller Erev Pesach, den första Pesach-kvällen, med inledningen av shabbat. Dessutom sammanfaller Pesach i år även med den kristna påsken. Pesach varar i åtta dagar och avslutas på lördag den 23 april på kvällen, samtidigt som Shabbat går ut. Här har du samlad information om Pesach och hur du förbereder ditt hushåll för Pesach.
Vid solnedgången den 5 maj inleds Jom HaShoa ve HaGevura, minnesdagen över de mördade judarna under Förintelsen och för de som uppvisade hjältemod under denna tid. Jom HaShoa infaller den 27 nissan, en vecka efter den sjunde dagen Pesach. Den 6 maj kommer sirener att genljuda över hela Israel och all aktivitet kommer att stanna upp när människor ställer sig i två minuters tystnad. Ingen offentlig underhållning ges och olika offentliga inrättningar håller stängt på Jom HaShoa. Detta är en judisk helgdag som uppmärksammas av judiska församlingar över hela världen. Jom HaShoa tar slut på kvällen den 6 maj.
Söndag kväll den 25 september inleds Rosh hashana, det judiska nyåret.
Den 18 december tänder vi det första ljuset i den åttaarmade chanuckian, chanucka-ljusstaken. Läs mer här om Chanuckahelgen: historien bakom Chanucka-helgen och dess traditioner
På kvällen den 5 februari inleds Tu biShvat, trädens nyår eller trädens högtid. Namnet Tu biShvat betyder bokstavligen den femtonde i månaden Shvat. På hebreiska skrivs 15 som ט”ו som kan läsas som “Tu”. Även om det kan vara lite svårt att tänka sig här uppe i Sverige, där vid den här tiden på året snön ofta ligger på marken, så är denna tid på året början av våren i Mellanöstern. Det första trädet som ofta slår ut på våren i Israel och i Medelhavets länder är mandelträdet. Det är därför brukligt att äta olika frukter som är kända för Israel (även om de kan komma från andra länder) på Tu biShvat. Man brukar äta någon av de ”sju sorters grödor” som nämns i 5 Moseboken 8:8. De är vete, korn, vindruva, fikon, granatäpple, oliv, och dadel. Det är också brukligt att äta en frukt som man inte har ätit på länge för att kunna säga Shehechijanu (en tacksägelse för någonting nytt, eller man inte upplevt på länge). Det är också en vanligt att man planterar nya träd tillsammans på denna högtid. Helgen har ändrats under århundraden, idag ser vi Tu biShvat som en helg som också knyter oss till naturen, miljöfrågor, och landet Israel. Tu biShvat nämns redan i Talmud. I Mishnan, i traktatet Rosh Hashana läser vi: אַרְבָּעָה רָאשֵׁי שָׁנִים הֵם… בְּאֶחָד בִּשְׁבָט, רֹאשׁ הַשָּׁנָה לָאִילָן, כְּדִבְרֵי בֵית שַׁמַּאי. בֵּית הִלֵּל אוֹמְרִים, בַּחֲמִשָּׁה עָשָׂר בּוֹ: Det finns fyra ”nyår” per år: … den första i månaden Shvat är det trädens nyår, säger Huset Shammai, och Huset Hillel säger på den 15:e. Källa: bl a JFSL. JFM