På kvällen den 6 mars infaller den glada helgen Purim. Judiska församlingar över hela världen firar hur judarna i kung Achashverosh (Xerxes eller Artaxerxes) persiska rike på 400-talet räddades från utrotning tack vare den vackra judiska drottningen Ester och hennes morbror Mordechais modiga ingripande. Man samlas för att lyssna på läsning av Megillat Ester, Esters bok (eg. rulle) som är en del av den hebreiska bibeln. Berättelsen bakom Purim är en historia om hat, kärlek, mod och tur (?). Den fjortonde dagen i den hebreiska månaden Adar, (inleds på kvällen 6/3) var den dag som kungens onde minister, agagiten Haman, hade dragit lott att alla judar i det väldig persiska riket, som sträckte sig från Indien till Afrika, skulle utrotas. Men då agerade den modiga drottning Ester och hennes fabror Mordechai. Istället för en dag av förintelse, blev den 14 Adar – tack vare en närmast osannolik kedja av händelser – istället en triumfens dag för alla judar. På denna dag kunde judarna istället besegra sina fiender. Därefter fick judarna, som sjuttio år tidigare förts som fångar till Babylon, tillstånd att återvända till Israels land för att återuppbygga Jerusalem och det heliga templet. Namnet Purim betyder lotter. Lottdragning spelar en viktig roll i berättelsen, t ex drog Haman lott om vilken dag som judarna skulle utrotas. Gud nämns inte en enda gång i den bibliska berättelsen, men enligt våra lärde den gudomliga försynen som låg bakom hela förloppet. Drottning Esters namn har också en betydelse i denna historia. Namnet Ester är synonymt med roten för det hebreiska ordet lehastir, att dölja. Den rabbinska tolkningen är att gud ”dolde sitt ansikte” bakom allt som hände. Därför är det också en tradition att klä ut sig och hålla glada maskerader på Purim, samt att äta en festmåltid. En annan gammal tradition är ett...

Läs mer