Om judendom


``Du skall inte hysa hat till Din broder i Ditt hjärta, Du skall älska Din nästa som Dig själv``.

3:e Moseboken

Detta citat ur 3:e Moseboken är centralt i judendomen. En av judendomens stora lärde, Hillel, uttryckte för 2 000 år sedan Torahns grundbudskap på följande sätt: ”Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa. Detta är hela Torahn. Det övriga är förklaringar. Gå och läs!” (Torah – Hillel, Shabbat 31a).  Tron på att det finns en Gud och att vi alla på jorden är likvärdiga inför den ende guden är en grundpelare i judendomen. Det judiska folket har en historisk uppgift som Guds vittnen och som de som uppfyller plikten att följa alla Guds bud – det är endast i den bemärkelsen som judarna är ”det utvalda folket”. 

Centrala element
Centralt inom judendomen är mitzvot som kan översättas med påbud. Det är handlingar som är både tillåtna och förbjudna och som omfattar alla aspekter av en människas liv. Mitzvot rör dels hur vi ska handla gentemot medmänniskor, dels hur vi ska handla i relationen till Gud. Totalt består hela Torahn av 613 Mitzvot. De mest kända mitzvoten återfinns i ”Tio guds bud”, såsom påbudet att hålla shabbat, vilodagen, som varar från solnedgången på fredag till lördag kväll  samt tron på den ende guden. Bland de 613 mitzvoten finns även kosherreglerna (Kashrut), som är dietregler som  bestämmer vad en jude ska undvika att äta, såsom fläsk och skaldjur. Som ett tecken på förbundet med Gud omskärs nyfödda judiska pojkar. Detta ska enligt den mer än 3 000 år gamla föreskriften ske på pojkens åttonde levnadsdag. Hur man ska uppfylla mitzvot även i modern tid bygger på en flertusenårig tolkningstradition som utgår från de fem Moseböckerna (den skriftliga Torahn) och dess uttolkningar samt Talmud (den muntliga Torahn) och dess uttolkningar.

Bärande begrepp i judendomen är Israels folk, Israels lära och Israels land, som alla tre hör ihop. Längtan till det förlovade landet (Sion-tanken) har varit en sammanhållande kraft under 2 000 år av förskingring. Därför känner  de flesta judar idag en naturlig gemenskap med staten Israel.

Dagens judendom består av tre huvudsakliga inriktningar, nämligen ortodoxi, konservativ judendom och reformjudendom. Det finns olika grader av och rörelser inom ramen och i periferin av dessa huvudinriktningar. Ett exempel på detta är skillnaden mellan modern ortodoxi och ultraortodoxi, som har en striktare syn i vissa frågor . I den sistnämnda gruppen ingår bland annat chassidismen med sina olika grenar.

Judendomen – en civilisation
Judar utgör i samtliga länder där de bor, utom i Israel, en etnisk minoritet. I Sverige har den judiska gruppen av riksdagen år 1999 utsetts till en av fem nationella minoriteter. De övriga är romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Att vara jude är ett sätt att leva och judendomen är ett sätt att se på världen och inbegriper också kultur, språk och historia. De tankar och den tro som ryms inom ramen för en religion är svårt att beskriva kortfattat och rättvisande på dessa  få rader. Men med tanke på att judendomen har en nationell, religiös, språklig, historisk, kulturell och geografisk dimension, är det kanske mer rättvisande att kalla judendomen för det vidare begreppet civilisation.