Judendomen räknas som en världsreligion och är en av de äldsta kända monoteistiska religionerna. Den kallas ibland för moderreligion till kristendom och islam. Att vara jude innebär i första hand att tillhöra det judiska folket med en gemensam historia och traditioner som går tillbaka mer än 3 000 år. 

Att vara jude är ett sätt att leva och judendomen är ett sätt att se på världen och inbegriper också kultur, språk och historia. De tankar och den tro som ryms inom ramen för judendomen är svårt att beskriva kortfattat och rättvisande på dessa få rader. Men med tanke på att judendomen har en nationell, religiös, språklig, historisk, kulturell och geografisk dimension, är det kanske mer rättvisande att kalla judendomen för det vidare begreppet civilisation.

Citatet ovan är centralt i judendomen. En av judendomens stora lärde, Hillel, uttryckte för 2 000 år sedan Torans grundbudskap på följande sätt:

Tron på att det finns en Gud och att vi alla på jorden är likvärdiga inför den ende guden är en grundpelare i judendomen. Det judiska folket har en historisk uppgift som Guds vittnen och som de som uppfyller plikten att följa alla Guds mitzvot som kan översättas med bud.

Mitzvot är något centralt inom judendomen (sing. mitzva). Positiva mitzvot i Toran är sådana handlingar vi måste utföra och negativa mitzvot är sådana som är förbjudna att göra. Mitzvot omfattar alla aspekter av en människas liv. Mitzvot rör dels hur vi ska handla gentemot våra medmänniskor, dels hur vi ska handla i relationen till Gud. Totalt består hela Toran av 613 Mitzvot.

Bland 613 mitzvot finns bland annat kosherreglerna (Kashrut), som är dietregler. Kashrut avgör bland annat vad en jude ska undvika att äta, såsom fläsk och skaldjur. Som ett tecken på vår stamfader Abrahams förbund med Gud omskärs nyfödda judiska pojkar. Detta ska enligt den mer än 3 000 år gamla föreskriften ske på pojkens åttonde levnadsdag.

Reglerna för hur man ska uppfylla mitzvot även i modern tid bygger på en flertusenårig tolkningstradition som utgår från de fem Moseböckerna (den skriftliga Toran) och dess uttolkningar samt Talmud (den muntliga Toran) och dess uttolkningar.

Bärande begrepp i judendomen är Israels folk, Israels lära och Israels land, som alla tre hör ihop. Längtan till det förlovade landet har varit en sammanhållande kraft under 2 000 år av förskingring. Därför känner de flesta judar idag en naturlig gemenskap med staten Israel.

Dagens judendom består av tre huvudsakliga inriktningar, nämligen ortodoxi, konservativ judendom och reformjudendom. Det finns olika grader av och rörelser inom ramen och i periferin av dessa huvudinriktningar. Ett exempel på detta är skillnaden mellan modern ortodoxi och ultraortodoxi, som har en striktare syn i vissa frågor. I den sistnämnda gruppen ingår bland annat chassidismen med sina olika grenar.

Det finns ungefär 15 miljoner judar i världen. Förutom i Israel, utgör judar en etnisk minoritet i samtliga länder där de bor. I Sverige är har judar, jämte romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, status som nationell minoritet enligt Europarådets konvention om historiska minoritetsfolk.