Rosh Hashana, det judiska nyåret, infaller i början på hösten på den 1 och 2 i månaden tishri Nyåret är en tid för omvändelse och inleder de tio botdagarna, som kulminerar i Jom Kippur, Försoningsdagen. Det brukligt att judar önskar varandra ett gott nytt sött år på Rosh Hashana.

Jom Kippur är den största av de judiska helgdagarna – en dag för bön och fasta. Detta är den sista chansen på det judiska året att att försonas med både Gud och sina medmänniskor.

Suckot varar i sju dagar, varav de två första är riktiga helgdagar. Sedan kommer fyra mellandagar – chol hamoed. Man ska vistas i en sucka, en hydda som symboliserar de tillfälliga boningar som israeliterna uppförde under den 40-åriga vandringen från Egypten till landet Israel. Utanför synagorna brukar finnas en sucka där man samlas för att äta och ha studier. Man använder ett knippe med fyra sorters växter under morgongudstjänsterna, som påminner om alla jordens frukter och växter.

Den sista dagen Sukot är Shimini Atzeret, en självständig helgdag. Då läses mazkir – bön till minne av de hädangångna, samt t’fillat Geshem – en bön för regn i landet Israel under den kommande vintern.

Simchat Tora, Torans glädjehögtid, infaller dagen efter Shimini Atzeret. Då tågar man runt synagogan sju varv medan man tar ut Torarullarna ur sina skåp och dansar med dem. Toracykeln avslutas denna dag med att man läser ur sista avsnittet ur femte Moseboken, och läsa det första avsnittet ur första Moseboken. På så sätt påbörjas en ny årscykel med att läsa ur Toran. Efter både afton- och morgongudstjänsten brukar barnen få godispåsar.

Chanucka firas i åtta dagar i december till minne av mackabéernas återerövrande av templet från de hellenistiska grekerna, år 165 före vår tideräkning. Man tänder chanuckaljusstaken i hemmet varje kväll – ett ljus första kvällen, två ljus andra kvällen osv. En relativt sen, men väl utbredd tradition, är att utbyta gåvor i samband med ljuständningen.

Den femtonde i månaden Shvat kallas för trädens nyår. Det är brukligt denna dag att hålla en Tubishvat-seder, en festlig måltid då man välsignar och äter olika frukter och nötter. Särskilt de som växer i landet Israel.

Purim firas den 14 Adar (mars/april) till minne av judarnas räddning från döden i det väldiga persiska riket cirka år 479 före vår tideräkning. Megilat Ester, Esters bok, läses i synagogan på kvällen och på morgonen på Purim. Såväl barnen som vuxna som klär ut sig till maskerad. Purim betyder “lotter”, då den onde Haman skulle dra lott om vilken dag utrotningen av judarna skulle ske. I stället för en dödens dag blev den 14 Adar, en räddningens och glädjens dag.

Pesach, vårens stora helg, firas i åtta dagar till minne av uttåget ur Egypten. Under Pesach får man inte äta syrad mat. Man äter matsa, osyrat bröd. De två första kvällarna firas med en en seder-måltid, en särskild måltid i hemmet. Seder betyder ordning och innebär att måltiden följer en viss rituell ordning. Denna ordning finns i en bok som heter Haggada som läses under sedermåltiden. Haggadan innehåller berättelsen om uttåget ur Egypten. Första dagen Pesach läses en bön för dagg i landet Israel, som heter t’fillat Tal. Dessutom läses mazkir, bön till minne av de hädangångna, på den sista dagen Pesach.

De 49-dagarna mellan Pesach och Shavuot kallas för Omer-räkningen. Den 33:e dagen i denna period kallas Lag BaOmer. På denna dag upphörde den pest som orsakade att 24 000 av den store rabbi Akivas lärjungar dog. Omer-räkningen fram till denna dag är till viss del en sorgetid. Men just denna dag är en helgdag. På grund av sambandet med Rabbi Akiva och hans anhängare har dagen blivit känd som de lärdes högtid. Det är vanligt att man gör utflykter i naturen, gör upp brasor och grillar på Lag Baomer.

Jom Hashoa infaller tolv dagar efter första dagen Pesach. Jom Hashoa är minnesdagen för de sex miljoner judar som föll offer för Nazisterna och dess medhjälpare under Förintelsen.

På Jom hazikaron minns man alla som fallit offer för krig och terror i Israel.

Sedan 1948 har judar världen över firat Jom Ha’atsmaut, årsdagen enligt den hebreiska kalendern av den moderna staten Israels tillkomst.

Shavuot firas sju veckor (49 dagar) efter Pesach och varar i två dagar. På Shavuot firas mottagandet av Toran vid Sinai berg. Det är också en skördefest i Toran, där den också kallas de första frukternas fest. Synagogan smyckas med bladverk för att påminna om skörden. Mazkir (bön till minne av de hädangångna) läses på andra dagen Shavuot. Det är också en tradition att äta mjölkbaserad mat på denna helg.

Denna fastedag erinrar oss om förstörelsen av det första templet i Jerusalem år 586 före vår tideräkning och också av det andra templet, år 70 efter vår tideräkning.