Minneskväll över Förintelsen tog upp hoten mot Malmös judar

Minneskväll över Förintelsen tog upp hoten mot Malmös judar

Det blev en både gripande och allvarstyngd minnesstund i Malmö synagoga den 29 januari, 72 år efter att Auschwitz befriats. Talen handlade dels om behovet av att aldrig glömma Förintelsen, dels om att vi måste bekämpa dagens grasserande antisemitism.

Minnesstunden, fint arrangerad av Judiska Kulturföreningen 1945 och Judiska Församlingen i Malmö, började med att några judiska överlevande och en representant för romerna i Malmö fick gå fram och tända var sitt ljus i Menorahn. Ett ljus för varje miljon som utrotades av nazisterna under förintelsen. Mauritz Pergament, själv son till överlevande, läste upp vilka getton och läger som var och en av ljuständarna hade varit i och hur många som hade dödats i dom.
Församlingens ordförande Freddy Gellberg talade om hur han själv präglats av allt det som han fick höra under sin uppväxt från sina barndomskamraters föräldrar, när de berättade för honom om sina fruktansvärda upplevelser under Förintelsen. Det var på något sätt lättare att berätta för honom än för sina egna barn. Freddy var också tydlig med att den antisemitism som församlingens medlemmar möter i Malmö måste tas på allvar av samhället.

Vaccinationen mot antisemitism börjar i skolan. Han uppmanade bland annat Malmö stad att uppmuntra fler lärare att genomgå Minnenas arv, en lärarutbildning om antisemitism och Förintelsen som Judiska församlingen i Malmö är huvudman för.
Landshövding Anneli Hultén talade bland annat om plikten att minnas det ofattbara. Malmöförfattaren Set Mattsson talade gripande om de dansk-judiska barn som av olika skäl lämnades kvar i Danmark hos fosterfamiljer när deras familjer flydde till Sverige hösten 1943. Han gjorde en liknelse på slutet av sitt tal med de flyktingbarn idag som av olika skäl inte kan förenas med sina föräldrar.

Kvällens huvudtalare, moderatledaren Anna Kinberg Batra, höll ett passionerat tal om att vi aldrig får glömma. Hon lyfte också fram det faktum att anmälningar av antisemitiska hatbrott har ökat i Malmö samtidigt som bara 3 procent av dessa anmälningar utreds. Hon beklagade att samhället inte kan försvara judar i Sverige mot hat och hot.
”Det är tyvärr nödvändigt att hjälpa religiösa samfund som judiska församlingen, särskilt efter terrorattentaten i bland annat Paris och Köpenhamn, där judar dödades just för att de är judar.”

Hon pekade på Forum för levande historias enkät som visar att var åttonde svensk tror på judiska konspirationer. Kinnberg Batra pratade också om att de som faktiskt var med om förintelsen blir allt färre.
”Det lägger ett större ansvar på oss”, underströk hon.
Awi Szotten från Judiska Kulturföreningen 1945 i Malmö sjöng El Maleh Rachamamin, den judiska bönen för de hädangångnas själar. Jiddischsångerskan Louisa Lyne med Robin Lyne vid klaviatur och violinisten Irina Binder bjöd på vackra och stämningsfulla jiddischsånger.  Hennes tolkning av Mir lebn Eybik, (Vi lever evigt) som skrevs i Vilnas ghetto 1943 grep tag i publiken. En stämningsfull inramning på en allvarstyngd minnesstund.

FS
Foton av Fredrik Sieradzki, Anna Kinberg Batra och Ilana Edner.
För att se en inspelning av minnesstunden klicka här.

dela