info@jfm.se
040 – 611 84 60, tisdag-torsdag kl. 12-14

Konvertering – att bli jude

februari 19, 2018
in

Babylonska Talmud, Shabbat 146a
Rabbi Aha son till Raba frågade Rav Ashi: Hur är det med konvertiter? Fastän de inte var närvarande vid Sinai berget när Toran gavs – var deras ödesstjärnor närvarande, som det står skrivet, (5:e Moseboken 29:14-15) ” Det är inte bara med er som jag sluter detta förbund med dess edsvillkor. Jag gör det både med dem som i dag står här tillsammans med oss inför Herren, vår Gud, och med dem som i dag ännu inte finns hos oss.
Maimonides, Mishne Tora, Hilkhot Teshuva 3:4
Rättvisa icke-judar har en plats i den kommande världen.

I och med att judendomen anser att icke-judar som lever ett etiskt och rättvist liv får del av den kommande världen precis som judar så har man inte försökt att få andra att konvertera till judendomen. Ändå har det alltid funnits människor som av olika skäl söker sig till judendomen. Vår historia har berikats av människor som har valt att bli del av det judiska folket.

Hur går en konvertering till?
Går man med tankar att konverterar så måste man först och främst förstå att bli jude är inte enbart att bekänna sig till en annan tro. Att vara jude är att också att bli del av en kultur, en historia, ett öde. Det är därför en gradvis och ganska lång process som går ut på att personen över tiden anammar en ny kulturell, religiös, etnisk och historisk identitet. Det är därför att rabbinerna redan för över 2,000 år sedan var mycket angelägna att en person måste vara seriös i sin önskan och utan baktankar. Det är en process som transformerar en person och som kan vara en omvälvande upplevelse. Det påverkar också kandidatens biologiska familj, vänner och bekanta. Det är därför rabbinerna än idag är mycket noggranna med att försäkra sig att kandidaten är medvetet om det.
En person som vill konvertera bör lär sig så mycket som möjligt om judendomen, de speciella krav som ställs i form av budorden (mitsvot) t ex vad det gäller matregler, firandet av högtider och shabbat etc, om judisk kultur, historia etc. En bra början är att läsa böcker om judisk historia och traditioner, och att lära känna judar. Det går generellt bra att besöka en gudstjänst i en synagoga, ofta behöver man bara anmäla sig några dagar i förväg.
När man har börjat lära sig på egen hand och också har knutit kontakter med judar och börjat komma till gudstjänsterna och man fortfarande känna en stark längtan att konvertera, kan det vara tillfälle att leta reda på en rabbin att inleda ett samtal om detta. Rabbinen kommer sedan utgående från personens bakgrund och kunskaper rekommenderar hur man ska fortsätta, eller kanske hänvisa till en annan rabbin som kan passa bättre, eller också avråda från att konvertera. Det finns skillnader i vad som förväntas av en potentiell konvertit beroende på rabbinens syn men också vilken inriktning inom judendomen rabbinen tillhör.
Det förväntas också att en person börjar bli del i den judiska gemenskapen – det betyder börja komma regelbundet på gudstjänster, delta i det kulturella livet och börjar bygga upp ett socialt nätverk.
Under tiden att en person fördjupar sina kunskaper om judendomen och börjar bli mer och mer hemma i denna värld, så börjar man hålla kosher (följer de speciella matreglerna), hålla shabbat etc. och fortsätter samtalen med sin rabbin.
Efter en tid kan rabbinen anse att en person har blivit redo att påbörja den formella konverteringen som består av brit mila, omskärelse (för män), att komma inför en Bet Din (rabbinsk domstol) som kommer att prata med kandidaten om hans eller hennes önskan att bli jude och där kandidaten uttrycker sin vilja att följa mitsvot (budorden), och slutligen av besöket i det rituella badet (mikva). Vid detta tillfälle förkunnas det nya judiska namnet som en person har valt och från och med detta ögonblick räknas man som jude.
Under hela processen är det mycket viktigt att hålla kontakt med sin familj och förklara varför man är intresserad av att konvertera och hur det kommer att påverka relationerna med familj, släkt och vänner. Ofta finns det mycket oro bland familj och vänner inför ett sådant beslut och det är viktigt att förklara att man inte kommer att överge eller distansera sig från sin familj.
Det är en mitsva (ett religiöst påbud) för en ger (konvertit) att hedra sina föräldrar på samma sätt som för en person som föddes som jude.
Hela processen tar minst ett år men det är inte ovanligt att det tar betydligt längre. Det är en individuell process och människor är olika var de befinner sig i livet. Kort sagt: det är en evolution, inte en revolution.

Ute Steyer
Rabbin i Judiska Församlingen i Stockholm

share

Recent Posts