Rosh hashana – judiskt nyår

Fredag den 15 september på kvällen inleds det judiska nyåret Rosh Hashana. I år sammanfaller Rosh hashana med Shabbat. Helgen varar i två dagar och är en tid då judar gör en “själens räkenskap”. Det är dags för var och en att fråga sig själv hur man agerat mot sina medmänniskor och mot skaparen. I synagogan blåses det i ett horn kallat Shofar och hemma är det en tradition att äta något sött, att till exempel doppa äpplen i honung eller att äta granatäpplen.  

Suckot – lövhyddofesten och Simchat Torah – Torans glädjedag

Den 29 september inleddes Suckot, lövhyddofesten, som varar i sju dagar. Suckot avlutas med sluthelgen och Simchat Torah, Torans glädjehelg, som inleds efter shabbats utgång på lördag kväll den 7 oktober och slutar på söndag kväll den 8 oktober. På Simchat Torah firar judiska församlingar världen över att man läst ut den Femte Moseboken och börjar återigen på Första Moseboken. Det är en dag då Toran är i centrum. Efter Tora-läsningen är traditionen ta ut alla Tora-rullar ur synagogornas Tora-arkar så att alla får chansen att gå runt med dom i synagogorna och dansa och sjunga. Barnen får gottepåsar och de vuxna bjuds inte sällan på något gått att dricka för att fira detta tillfälle.

Minnet av Kristallnatten

Den 9 november var kulmen av novemberprogrammen 1938, då synagogor, judiska affärsverksamheter, hus och annan egendom stacks i brand i Nazityskland. Tusentals judar misshandlades, internerades i koncentrationsläger och ett antal hundra judar mördades. Den riksomfattande pogromen kom att kallas för Kristallnatten av nazisterna på grund av allt sönderslaget glas från skyltfönster, synagogor med mera. Den var noggrant planerad och sågs som ett "lackmustest" på hur omvärlden skulle reagera på nazisternas illgärningar mot den judiska befolkningen. Reaktionerna var relativt milda och gav nazisterna carte blanche för fortsatta övergrepp och sedan till Förintelsemaskineriet under andra världskriget. Denna kväll högtidlighålls idag världen över.

Chanucka lyser upp i mörkret

På kvällen den 7 december tänder vi det första ljuset i den åttaarmade chanucka-ljusstaken. Läs mer här om Chanuckahelgen: historien bakom Chanucka-helgen och dess traditioner

Tu Bishvat – trädens nyår

På onsdagskvällen den 24 januari inleds Tu biShvat, trädens nyår eller trädens högtid. Namnet Tu biShvat betyder bokstavligen den femtonde i månaden Shvat.  På hebreiska har varje bokstav i ett numeriskt värde, och 15 är summan av den nionde bokstaven Tet och den sjätte bokstaven Vav i alfabetet som på hebreiska skrivs: ט”ו  och uttalas Tu. Det kanske kan vara lite svårt att tänka sig här i Sverige där det vid den här tiden på året ofta ligger snö på marken. Men det är just vid denna tid på året som våren tar sin början i Israels land.  Det är brukligt att äta olika frukter som är kända för Israel (även om de kan komma från andra länder) på Tu biShvat. Man brukar äta någon av de ”sju sorters grödor” som nämns i 5 Moseboken 8:8. De är vete, korn, vindruva, fikon, granatäpple, oliv, och dadel. Det är också brukligt att äta en frukt som man inte har ätit på länge för att kunna säga Shehechijanu (en tacksägelse för någonting nytt, eller man inte upplevt på länge). Det är också en vanligt att man planterar nya träd tillsammans på denna högtid. Helgen har ändrats under århundraden, idag ser vi Tu biShvat som en helg som också knyter oss till naturen, miljöfrågor, och landet Israel. Tu biShvat nämns redan i Talmud. I Mishnan, i traktatet Rosh Hashana läser vi: אַרְבָּעָה רָאשֵׁי שָׁנִים הֵם…  בְּאֶחָד בִּשְׁבָט, רֹאשׁ הַשָּׁנָה לָאִילָן, כְּדִבְרֵי בֵית שַׁמַּאי. בֵּית הִלֵּל אוֹמְרִים, בַּחֲמִשָּׁה עָשָׂר בּוֹ: "Det finns fyra ”nyår” per år: … den första i månaden Shvat är det trädens nyår, säger Huset Shammai, och Huset Hillel säger på den 15:e." Källa: bl a JFSL. JFM

Purim

Purim är en av de gladaste helgerna i den judiska almanackan. I år infaller Purim på kvällen den 23 mars eller den 14 Adar i den hebreiska almanackan. Purim firas till minne av judarnas räddning från deras förföljare i det persiska riket för cirka 2 500 år sedan . Megillat Ester, Esters bok, läses i synagogan på kvällen och på morgonen därpå. Barn (och vuxna) klär ut sig och det är vanligt att man håller maskeradfester. Dessutom är det en mitzva, bud, att överlämna måltider till varandra. Ordet "purim" betyder "lotter", eftersom den onde Haman skulle dra lott om vilken dag utrotningen av judarna skulle ske. Som bekant så gick den onde Hamans planer till intet och det blev istället Haman och hans söner som fick det

Äntligen Pesach

På kvällen den 22 april sätter sig judar över hela världen till bords för att fira den första seder-kvällen i firandet av Pesach till minne av uttåget ur Egypten - från slaveri till frihet. Pesach varar i åtta dagar. I år börjar Pesach senare än vanligt, då vi har haft en "skottmånad". Varför då? Den urgamla judiska kalender följer månen. Men ett månår är 11 dagar kortare än solåret. För att alla de judiska helgerna ska infalla precis på rätt årstid så som Toran föreskriver, så måste vi lägga till en extra månad vid sju tillfällen under en nittonårsperiod – det vill säga en extramånad vartannat eller vart tredje år. Därför har vi i år har haft två på varandra följande månader kallade Adar (Adar 1 och Adar 2). Och månaden Adar kommer före månaden Nissan, vårens månad, Pesach infaller den 14 nissan. På bilden ovan syns bland annat Matza - det osyrade brödet - som vi äter till Pesach, samt ett så kallat seder-fat med olika rätter som ska symbolisera olika aspekter på Torans berättelse (2:a Moseboken) om Israels tillvaro i Egypten som slavar och deras befrielse. Det hebreiska ordet seder betyder ordning, och kvällsmåltiden som inleder Pesach följer en ordning som ger plats för bland annat berättande, frågor och diskussioner. Även maten symboliserar olika saker. Matza var det bröd som aldrig hann jäsa när israeliterna skulle bege sig ut i all hast ut från Egypten. De bittra örterna, ofta används pepparrot, symboliserar det bittra liv som israels barn hade som slavar i Egyptens land, och så vidare. Läs gärna och titta på mer om Pesach på vår systerförsamling Judiska församlingen i Stockholms webbsajt.  

Jom HaShoa inleds på söndag kväll den 5 maj

Vid solnedgången den 5 maj inleds Jom HaShoa ve HaGevura, minnesdagen över de mördade judarna under Förintelsen och för de som uppvisade hjältemod under denna tid. Jom HaShoa infaller den 27 nissan, en vecka efter den sjunde dagen Pesach. Den 6 maj kommer sirener att genljuda över hela Israel och all aktivitet kommer att stanna upp när människor ställer sig i två minuters tystnad.  Ingen offentlig underhållning ges och olika offentliga inrättningar håller stängt på Jom HaShoa. Detta är en judisk helgdag som uppmärksammas av judiska församlingar över hela världen. Jom  HaShoa tar slut på kvällen den 6 maj.

Lag Baomer den 26 maj

Vid solnedgången den 25 maj börjar den 33:e dagen i den så kallade Omer-perioden, som kallas för Lag Baomer. Detta är en dag av glädje och utflykter mitt under en i övrigt lite sorglig period. Läs mer här

Shavuot

Helgen Shavuot firas sju veckor efter Pesach och varar i två dagar. I år infaller Shavuot, som på svenska kallas för veckofesten, på kvällen den 11 juni och varar till kvällen den 13 juni. Shavuot är den högtid då israeliterna mottog Toran vid Sinai berg. Shavuot räknas liksom Pesach och Suckot, en av de tre vallfartsfesterna, då judar vallfärdade till templet i Jerusalem. Det är dessutom en skördefest, och kallas också i Toran för Chag HaBikurim (de första frukternas fest). På Shavuot brukar synagogor ofta smyckas med bladverk för att påminna om skörden. Mazkir (bön till minne av de hädangångna) läses på helgens andra dag. Det är också en tradition att äta mjölkbaserade rätter och kakor, så som ostkaka, på Shavuot.