9 Av – en judisk sorgedag

På  lördag kväll den 10 augusti inleds årets sorgligaste dag i den judiska historien: Tisha b'Av, den nionde dagen i den hebreiska månaden "Av".  Judar över hela världen fastar på denna dag för att minnas alla de olyckor som drabbat det judiska folket genom historien. Både det första och andra templet i Jerusalem förstördes på denna dag. Slutstriden i Bar Kochbas uppror skedde på denna dag år 135 e.v.t. Upproret ledde till att åtminstone en halv miljon judar dödades av romarna. Utdrivningen av judarna ur England, 1290 och ur Spanien, 1492, skedde på denna dag. Även första världskriget inleddes på Tisha B'Av. Första världskriget gav upphov till andra världskriget och Förintelsen. Det är en sedvänja på Tisha b'Av att samlas i synagogor, sitta på golvet och läsa ur Eicha, klagovisorna, ur Bibeln, som beskriver utförligt allt det hemska som skedde i samband med erövringen av Jerusalem av babylonierna och förstörelsen av det första templet år 587 f.v.t. samt den därpå följande fångenskapen. Eicha är en elegi över ett Jerusalem som en gång var fullt av energi och liv, men som nu sitter ensamt och övergivet som en sörjande änka. Det skildrar belägringen, barnens skrik efter vatten och bröd, mödrar galna av hunger och kannibalism ("de som dog av svärdet mötte ett bättre öde än de som gick förlorade av hunger"). Eiche berättar om hängningar, våldtäkter och om hur präster blir besudlade. På denna dag ska en obervant jude avstå från att dusha och bada, använda läderskor och ha sexuella relationer. Tisha B'Av, är enligt tradition, den dag då de 12 utsända spejarna, enligt fjärde moseboken, återvände med skrämmande berättelser befolkningen i Israels land, vilket fick israeliterna klaga och vägra gå in i det förlovade landet. Som straff från G-d fick israels folk vandra i öknen i 40 år. Målning: Templets...

Läs mer

Konsert Louisa Lyne & Di Yiddishe Kapelye

Victoriateatern Malmö, Sverige

Malmöbandet Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye släpper sitt efterlängtade tredje album! Victoriateatern i Malmö bjuder den 7 september på ett intimt möte med jiddisch och Sveriges egen drottning i jiddischsång Louisa Lyne. Läs mer.

Teaterföreställning Rabbinens katt

Musikfylld dockföreställning baserad på fransk seriebok. Vad får det för konsekvenser när en katt helt plötsligt börjar prata? En berättelse om att se saker ur nya perspektiv, om olika sätt att förhålla sig till tradition och religion, längtan efter frihet, vänskap och ordets makt i korsningen mellan arabisk, judisk och fransk kultur i 1930-talets Algeriet. Rabbinens katt är en dockteaterföreställning baserad på Joann Sfars seriebok med samma namn. I berättelsens centrum står en judisk familj bestående av en rabbin, rabbinens dotter, en katt och en papegoja. En dag äter katten upp den pratsamma papegojan och ärver dennes talförmåga. Men allt som kommer ur kattens mun verkar vara lögner och kattens husse, den fromma rabbinen, besluter sig för att försöka uppfostra sin egensinniga katt. Med inspiration från seriernas lekfulla bildspråk bygger Rabbinens katt upp en fantasifull värld för barn och vuxna. Den fylls också med nordafrikansk och traditionell arabisk och arabisk-judisk musik och sång spelad på bland annat det 11-strängade instrumentet oud. Föreställningen ett samarbete mellan Re:Orient och Grus Grus Teater. Grus Grus Teater är en flerspråkig nomadteater från Åbo i Finland. I sina föreställningar blandar de element från dockteater, cirkus och dans. Re:orient står bakom kulturprogram på flera scener i Stockholm och Malmö. På scen: Sofia Berg-Böhm, Ishmael Falke | Musiker: Abboud Koujer Berzins | Scenografi: Johanna Latvala | Dockmakare: Elina Sarno | Ljusdesign: Irene Lehtonen | Regi: Mikaela Hasán | Produktion: Cecilia Hörnell Sunar, Kinda Kreidi | Med stöd av: Stockholms stad, Kulturrådet | Text-och bildrättigheter: Joann Sfar, Dargauds förlag. | Genomförs med stöd från Stockholm Stad och Kulturrådet. Föreställningen baserar sig på Joann Sfars seriebok Rabbinens katt (i original Le chat du rabbin, 2005) 27–28 november 18.30 Föreställningen börjar 19.00 Inkonsts bar är öppen före och efter föreställningen Längd föreställning: ca 60 min Språk: Svenska med sånginslag på...

Läs mer

160kr

Samråd med judiska Malmöbor

Stadshuset, August Palms Plats 1, lokal Stortorget Malmö, Sverige

Malmö stad bjuder in judiska Malmöbor till samråd I samråd med de nationella minoriteterna har Malmö stad tidigare tagit fram Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter. Syftet är att säkerställa att Malmö stad lever upp till den särskilda lagstiftning som fastställer de nationella minoriteternas rättigheter. Malmö stad har också program för respektive nationell minoritet. Under hösten 2019 kommer en aktualisering av både policy och program göras, så att de stämmer överens med den förstärkta minoritetslagstiftningen som trädde i kraft den 1. januari 2019. Därför bjuder Malmö stad nu in till samråd om den övergripande policyn och programmet för den nationella minoriteten judar.  

Chanucka

Läs mer om Chanucka här

Visning av “Nöden – en shtetl i Lund” på Kino i Lund 5 januari

Biografen Kino Kyrkogatan 3, Lund, Sverige

Isak och Anna Nachmans 29 minuter långa dokumentärfilm "Nöden - en shtetl i Lund" visas på biografen Kino den 5 januari kl. 18.30. Innan visningen av filmen kommer rabbin Isak Nachman (även en av filmens upphovsmän) visa en power point-presentation med en genomgång av bakgrunden till judiska migrationen på slutet av 1800-talet och hur det kom sig att några hamnade just i Lund, ca 15 min. Kino - Nöden - en shtetl i Lund

Förintelsens minnesdag

Den 27 januari är den internationella minnesdagen över Förintelsen. Judiska Församlingen i Malmö har en minnesceremoni på kvällen. Det är fullsatt och anmälningen är stängd.

Judisk-jemenitisk kvinnosång på Victoriateatern 8 februari

Victoriateatern Malmö, Sverige

Se det israeliska bandet GULAZA som framför jeminitisk-judisk musik och sång. Lördagen den 8 februari kl. 19.30 på Victoriateatern i Malmö.  De judisk-jemenitiska kvinnornas längtansfyllda sånger, fyllda av mystik, tro och oändligt vacker poesi, framförs denna kväll i passionerade tolkningar av kvartetten Gulazas frontman Igal Mizrahi. Iklädd traditionell jemenitisk kvinnodräkt, skapar Igal en dramatik som tar med publiken in i en fängslande värld av passion, dans, kärlek och längtan efter frihet. I Gulazas tolkningar kombineras sången med orientaliska stränginstrument, slagverk, cello och gitarr. Pris: 240 kr vid bord, 200 kr på balkong. Stud/pens: 200 kr vid bord, 160 kr på balkong. Biljetter säljs online och över disk via Kulturcentralen, Södra Förstadsgatan 18, Malmö, 040-10 30 20. Biljettlänk: www.victoria.se/sv/b/34550 Kolla in bandet här: Video: https://youtu.be/MHSiXUEgnIo https://www.youtube.com/watch?v=zp7C08-jcz0 Webbsida: www.gulaza.com Lyssna mer: https://gulaza.bandcamp.com  

Glad Purim!

Ikväll den 9 mars börjar Purim, där judar över hela världen firar hur judarna i kung Achashverosh (Xerxes eller Artaxerxes) persiska rike på 400-talet räddades från utrotning tack vare den vackra judiska drottningen Ester och hennes morbror Mordechais modiga ingripande. Berättelsen bakom Purim är en historia om hat, kärlek, mod och enorm tur (eller var det bara tur?). Den 14 dagen i den hebreiska månaden Adar, som inleds ikväll, var den dag som kungens onde rådgivare, agagiten Haman, hade dragit lott att alla judar i det väldig persiska riket, som sträckte sig från Indien till Afrika, skulle utrotas. Istället för en dag av förintelse, blev den 14 Adar - tack vare en närmast osannolik kedja av händelser - istället en triumfens dag för alla judar. På denna dag kunde judarna istället stå upp och besegra sina fiender. Därefter fick judarna, som sjuttio år tidigare förts som fångar till Babylon, tillstånd att återvända till Israels land för att återuppbygga Jerusalem och det heliga templet. Namnet Purim betyder lotter, vilket alluderar på tur. Men trots att gud aldrig nämns en enda gång i den bibliska berättelsen, så var det enligt våra lärde, den gudomliga försynen som låg bakom förloppet. Drottning Esters namn har också en betydelse i denna historia. Namnet Ester är synonymt med roten för det hebreiska ordet lehastir, att dölja. Den rabbinska tolkningen är att gud "dolde" sitt ansikte bakom allt som utspelades. Därför är det också en tradition att klä ut sig och ha maskerader där man dricker och är glad. En typisk trekantig Purim-kaka kallas för Homentashen (Hamans fickor) på jiddisch eller Oznei Haman (Hamans öron) på hebreiska med en fyllning som kan bestå av olika goda saker såsom choklad, sylt, dadel, plommon, russin, aprikos, eller vallmofrön (se bilden ovan). Det är en mitzvah, bud att hålla en...

Läs mer