Tisha b’av – en tragisk dag i judisk historia

Tisha b'av - en tragisk dag i judisk historia

Ikväll den 29 juli inleds den 9 dagen i den hebreiska månaden Av, en tragisk dag i judisk historia. Tisha b’av (den nionde Av på hebreiska) var den dag då tio av bibelns tolv spejare sade att Israels land inte kunde erövras.  Den kvällen grät och klagade folket i högan sky och önskade att man aldrig skulle ha lämnat Egypten för att dödas av kananéerna. G-d vredgades över Israels barns brist på tillit. Som straff fick de fick de vänta i hela 38 år  med att gå in i Israels land. Istället för en glädjens dag blev Tisha b’av en katastrofens dag i det judiska folkets historia.

Både det första och andra templet i Jerusalem förstördes av babylonierna respektive romarna på denna dag, vilket inledde två perioder av exil. Den första varade i 70 år, den andra i nästan 2000 år. Det judiska Bar Kochbah-upproret år 135 e v t krossade slutgiltigt med erövringen av staden Beitar på denna dag, vilket fick den romerske kejsaren Hadrianus att utrota alla rester av judiskt liv i Israels land. Romarna gav landet namnet Palestina (efter judarnas ärkefiender, filistéerna) och Jerusalem fick nu namnet Aelia Capitolina. Och på platsen där det heliga templet hade stått uppförde romarna år 136 e v t ett hedniskt tempel. På Tisha b’av skedde också utdrivningen av alla judar från Spanien 1492.

På Tisha b’av fastar judar, sitter på golvet i synagogan och reciterar klagovisorna, Jobs bok, förbannelserna i tredje moseboken och ett antal kapitel ur profeten Jeremias. Man läser också berättelserna (aggadot) i Talmud som beskriver Jerusalems förstörelse och liknande texter.

Bild: Förstörelsen av Templet i Jerusalem” av Francesco Hayez

dela