En stöttepelare för Hakoah i över 50 år

Gert Schimmelsohn har i över ett halvsekel varit en legendarisk stöttepelare i sportklubben Hakoah, där han numera är hedersordförande och kassör. Gert var med om att bygga upp en fantastisk judisk idrottsklubb i Malmö, som under sin storhetstid kunde ställa upp med flera lag inom olika idrotter. Men trots flera års nedgång i antalet aktiva är Hakoahs saga inte slut, Gert ser ett litet ljus i tunneln.

Allt började i när en grupp tonåringar reste över till Köpenhamn för att spela en vänskapsmatch i fotboll. ─ Jag tror det var 1964 och jag var 16–17 år gammal. Vi var ett stort gäng judiska killar på resan, många av oss kände inte varandra. Vid sidan om mig på båten satt en yngre kille som hette Harry Feinberg och som jag aldrig träffat förut. Vi blev kompisar direkt. Den båtresan var faktiskt starten på en vänskap för livet och för mitt liv med Hakoah. Klubben har upptagit all min fritid, och ibland lite till säger Gert och ler.

Det var Abraham Frenk och Oscar Dobas, två energiska 45-or som drog igång Hakoah, Abraham Frenk hade startat upp judisk ungdom något år före och nu ville de starta upp en judisk sportsektion. Hakoah, som var en vilande förening som inte haft någon verksamhet sedan 1940-talet, blev en bra bas för verksamheten. Klubben hade bildats 1932, men efter kriget så började verksamheten ebba ut. Det var de räddade och deras barn som gav verksamheten en nytändning.
Gert drar sig till minnes grabbarna på Köpenhamnsresan: ─ Det var killar som Arne Fink, Per Goldberg, Ludvig Josefsberg, Michel och Mats Kronenberg, Severin Grossman med flera. Vi bildade ett fotbollslag och blev anmält till seriespel. Jag spelade vänsterytter. Vi spelade i division 6. Faktum är att vi pendlade mellan division 5, 6 och 7. Gamla division 6 är som division 8 idag, berättar Gert. Hakoah höll till på Mellanhedens fotbollsplan. På helger och kvällar så träffades ungdomarna i det nybyggda församlingshuset på nystartade Judisk Ungdom- ─ Alla vi i Hakoah från dom åren var ute och dansade och gjorde allting tillsammans. Klubben har betytt mycket inte bara för mig. Själv har jag fått många fina vänner för livet, understryker Gert.

Han drar sig till minnes klubbens höjdpunkt som varade under 70-talet, efter att de judar som lämnade Polen 1968─69 kommit in i Hakoah. Gert, kom i klubbens styrelse redan på 1960-talet var ordförande under storhetstiden. ─ Då hade vi både A-lag, B-lag och juniorlag och 4–5 pojklag i fotboll. Vi hade en stor bridgesektion, det var en blomstrande sektion. Schacksektionen som leddes av den duktige Jacob Laufer. Vi hade även ett volleybollag i division 2 och ett handbollslag med bland annat Sune Gellberg, Robert Olinius och bröderna Bagner. David Erlich var, var för övrigt stjärnmålvakt med allsvenska meriter i handbollslaget. Och Bert Rexér var entusiastisk ledare inom pingis.

Gert har en del starka minnen från de där åren på 60- och 70-talet när han själv var aktiv på fotbollsplanen. ─ Michel Kronenberg skulle gifta sig med sin Gutta på 70-talet. Vi hade match samma söndag som bröllopet skulle äga rum. Men vi lyckades övertala Michel att spela matchen på förmiddagen, bröllopet var ju på eftermiddagen. Han skulle nicka bort en boll, men en sten i bollen spräckte hans ögonbryn och han fick komma omplåstrad till bröllopet. Ett annat minne var från Mellanhedsplanen:
“Jag skulle kasta inkast. Harry Feinberg ville att jag skulle kasta bollen till honom, men jag kastade till någon annan. Han blev så arg att

Harry Feinberg, t v, brukar kalla mig ”Min broder från en annan moder” fotot från 1965.

han hottade en näve grus på mig. Harrys fru Rose-Marie visste inte hur hon skulle bete sig för att be mig om ursäkt för hans beteende. Men gammal vänskap rostar inte. Det gick fort över. Men när jag fyllde 70 höll jag tal och påminde Harry om händelsen och sade att ’från och med nu lovar jag att glömma det’, alla gapskrattade”.
“Jag hade alltid ett par badbyxor på mig under fotbollshortsen för att hålla saker och ting på plats under matcherna. Någon gång i skarven mellan 70- och 80-talet slutade jag som aktiv fotbollsspelare, och när säsongen var slut så tog jag badbyxorna och kastade dom i papperskorgen och sade ’nu lägger jag av med fotbollen’. När jag sedan fyllde jämnt fick jag en tavla av mina vänner. De hade fiskat upp mina gamla badbyxor och ramat in dom”.
Gert minns tränaren Sven Hjertsson, en före detta guldspelare i MFF:s A-lag och Hakoahs i särklass mest meriterade tränare. Sven Hjertsson var med i MFF under guldåren på 1940- och 50-talet, då laget spelade 49 matcher i följd utan förlust. Sven var Hakoahs tränare i två år. ─ Jag lyckades engagera honom tack vare att hans sommarstuga låg bara några hundra meter från mina föräldrars sommarstuga, Det tog mig 2 år att övertala honom. Sven hade pondus. Han sade till oss: Hade ni inte varit så slöa och sprungit lite mer så hade vi vunnit serien.

“Vad gäller meriter, så är nog Eric Fischbein den största stjärnan vi har haft i Hakoah. Han spelade i pojklagen. Sedan gick han över till MFF, spelade i allsvenskan i TFF och sedan gick han över till Hammarby där han spelade i några år. I Hammarbys programbladet stod alltid att moderklubben var SK Hakoah Malmö. Det gjorde en stolt”.

Men inget håller i sig och Hakoah började sakta men säkert att tappa folk. Studier och kärlekar gjorde att många lämnade Malmö. Andelen judiska spelare minskade. Det stora problemet de senare åren har varit att få ekonomin att gå ihop. A-laget i fotboll lades till exempel ned av ekonomiska skäl. Men klubben lever kvar och det finns ett seriespel bridge och en lovande knatteverksamhet inom fotboll, men den vi återkommer till.

Hur mycket har bråk och antisemitism påverkat er?
“Jag minns bara en match som riktigt spårade ur i början på 80-talet, då A-lagets lagledare Gilbert Sabbah helt oprovocerat blev nedslagen. Jag pekade ut två i bröder i rätten, men det blev ingen dom. Men Skånes fotbollsförbund litade på mitt vittnesmål och de fick långa avstängningar”.

“Vi var oroliga för några år sedan när vi mötte palestinska föreningen och begärde extra polisbevakning på matcherna, men det hände aldrig någonting. I slutet på åttiotalet spelade Hakoah i Lundaserien i division 6, eftersom det var för stökigt i Malmö med en del lag. ─ Vi hade två muslimska killar i laget. De vågade inte spela på våra hemmamatcher, de vill inte få problem med en del andra muslimer för att de spelade med en davidsstjärna på bröstet.
Gert understryker mångfalden inom Hakoah:
“Vi har haft judar, protestanter, katoliker och muslimer som tillsammans gått ut på en fotbollsplan med en davidsstjärna på bröstet. För oss judar i Malmö har Hakoah betytt väldigt mycket vad gäller sammanhållning, kamratskap och stolthet. Och att delta i Makkabiaden i Israel och representera Sverige har varit en stor sak.”

Gert har genom åren haft de flesta rollerna i Hakoah: ordförande, kassör, materialförvaltare med mera. På församlingen har han ställt upp vid behov, särskilt de sista tio åren då hans vän Rickard Deltinger, arbetat som vaktmästaren inom församlingen.

Åren som aktiv i Hakoah har gett honom ett stort kontaktnät, speciellt inom Skåneidrotten men också inom kommunen och andra instanser.
“Jag har träffat människor som också blivit mina privata vänner. Det blev jag som gick på alla externa möten, ingen annan ville gå på mötena med Skånes idrottsförbund, fritid Malmö, Skånes fotbollsförbund och Svenska fotbollförbundet. Det har varit viktigt att klubben synts. Det har vi haft nytta av vid olika tillfällen.”

När han inte jobbat med Hakoah så har Gert arbetat som konditor och sedan inom posten. Sedan nästan åtta år är han pensionär.
Hakoahs styrelse består idag av Harry Feinberg, Per Goldberg, Arne Fink, Edvard Ejdelman, Robert Fuks och med Gert som kassör. Bridgen deltar i seriespel och man arbetar hårt för att få igång spelkvällar varje onsdag på församlingshuset. Vad gäller ungdomsfotbollen, som är Gerts skötebarn, andas han framtidsoptimism:
“Idag har vi 30–40 knattar som mer eller mindre regelbundet kommer och tränar. De som leder dessa är några knattarnas pappor. Det finns kanske en ljus framtid för Hakoah”,  säger han och ler.

Fredrik Sieradzki

Foto: privata, Fredrik S.

Recommended Posts

Fredag den 29 september inleds Suckot – lövhyddohögtiden

september 28, 2023

Heja judarna – en Malmöjudisk sporthistoria

februari 20, 2023

Trädens nyår i början av februari

januari 15, 2023