Denna dag, den 33:e i Omerräkningen (49-dagarsperioden mellan pesach och shavuot), markerar kulmen och vändpunkten av den pest som drabbade rabbi Akivas lärjungar och som gjorde Omerräkningen till en tid av halvsorg. Omerräkningen är tiden från och med andra kvällen Pesach till Shavuot. Denna dag firas därför som en halv helgdag. På grund av sambandet med Rabbi Akiva och hans anhängare har dagen blivit känd som de lärdes högtid....

Läs mer

Chanuka firas i åtta dagar, till minne av makkabéernas återerövrande av templet från de hellenistiska syrierna, år 165 fvt. Man tänder ljus i hemmet varje kväll – ett ljus första kvällen, två ljus andra kvällen osv. En relativt sen, men väl utbredd, tradition är att utbyta gåvor i samband med ljuständingen....

Läs mer

De tio botdagarna kulminerar i Jom Kipur, vilken är den största av de judiska helgdagarna – och en fastedag....

Läs mer

Jom Hashoa infaller tolv dagar efter första dagen Pesach. Dagen ägnas åt de sex miljoner judar som föll offer för Hitlers brutalitet under andra världskriget....

Läs mer

Sedan 1948 har judar världen över firat Jom Haatsmaut, årsdagen av den moderna staten Israels tillkomst....

Läs mer

Pesach firas i åtta dagar till minne av uttåget ur Egypten. Under pesach får man inte äta syrad mat. Man äter matsa, osyrat bröd. De två första kvällarna firas med en rituell måltid i hemmet – en seder, som betyder “ordning”. Denna speciella ordning finns i en bok som heter hagada – som bl a innehåller berättelsen om uttåget ur Egypten. Första dagen Pesach läses en bön för dagg i landet Israel, som heter Tal – alltså “dagg”. Mazkir l(bön till minne av de hädangångna) läses sista dagen....

Läs mer

Purim firas till minne av judarnas räddning i Persien från deras förföljare. Megilat Ester – Esters bok – läses i synagogan, på kvällen och på morgonen. Barnen (och även de vuxna som vågar) klär ut sig. Ordet “purim” betyder “lott”, eftersom den onde Haman skulle dra lott om vilken dag utrotningen av judarna skulle ske....

Läs mer

Rosh Hashana, den 1 och 2 tishri, inleder de tio botdagarna, som avslutas med Jom Kipur, Försoningsdagen....

Läs mer

Sabbaten infaller vecka efter vecka och är därför på sätt och vis den viktigaste helgdagen i den judiska kalendern. Vecka efter vecka inleds den med solens nedgång på fredagen och avslutas då solen går ned på lördagskvällen. Bibeln tar sabbaten på så stort allvar att dess iakttagande är ett av de tio budorden....

Läs mer

Shavuot firas sju veckor (49 dagar) efter Pesach och varar i två dagar. Den är en skördefest, de första frukternas fest. Shavuot är också den högtid, då vi mottog Toran vid Sinai. Synagogan smyckas med bladverk för att påminna om skörden. Mazkir (bön till minne av de hädangångna) läses på andra dagen....

Läs mer