FRÅGOR OCH SVAR
Gudsbegreppet
Gud är jordens och universums skapare. Gud är en, vilket uttrycks i ”Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en” (5 Mos. 6:4).
Abraham var den förste som gav uttryck för denna monoteistiska tro genom att bryta med månggudadyrkan.
Judarna ser Gud som en moralisk Gud som begär moral, etiskt liv och rättvisa av hela mänskligheten. Gud är hela världens Gud, alltså även Gud för alla andra människor. Judar får inte avbilda Gud. Det finns ingen fysisk beskrivning av Gud; alltså inga tavlor, ikoner eller dylikt.
Shabbat - Vilodagen
Enligt skapelseberättelsen i Bibeln vilade sig Gud på den sjunde dagen och därmed instiftades en vilodag även för människor, shabbat. Att helga den uppmanas även bland tio Guds bud. Det judiska dygnet börjar vid solnedgången. Veckans sjunde dag är lördagen. Således börjar Shabbat på fredag kväll vid solnedgången och slutar på lördag kväll vid solnedgången.
Shabbat är en glädjedag då man bör sjunga, äta gott, gå i synagogan, vila, vara tillsammans med familjen och tala med judiska ämnen med familjen.
Kosher mat & judisk diethållning
Dietlagarna bygger på detaljerade instruktioner från Moseböckerna i Gamla testamentet, samt från uttolkningar i Talmud och tusenåriga traditioner.
Vad kan ätas?
Endast djur som har både helkluvna klövar och som idisslar är tillåtna. Alla andra djur är förbjudna.
Djur som bara har helkluvna klövar eller som bara är idisslare är förbjudna.
Bland fåglarna är hönsfåglar, ankor, kalkoner, gäss och duvor tillåtna. Fiskarna ska ha fenor och fjäll, alltså bortfaller skaldjur, bläckfisk, ål.
Alla ätliga växter är tillåtna. Ägg - och mjölkprodukter är tillåtna.
Hur ska djur slaktas?
Även om det är tillåtet att äta dessa ovannämnda djur, måste de slaktas och förberedas på ett visst sätt. Den judiske slaktaren är en högt utbildad person med djupa kunskaper i djurens anatomi, i judendom och i ”kemi”. Förfarandet är mycket komplicerat men i princip gäller följande:
• Inga självdöda djur
• Djuret ska vara friskt, undersökt av den judiske slaktaren.
• Döden ska ske omedelbart och djurkroppen ska omedelbart tappas på blod. Med en skarp kniv görs ett snitt i halspulsådern.
• Kadavret och det urtagna köttet kontrolleras noga: Inga tecken på sjukdo- mar eller andra skador får förekomma.
Kosherslakt är under utredning i Sverige.
Det judiska köket
Ur köttet måste blodet ”dras”, i möjligaste mån. Således saltas ofta kött.
Alla matvaror och drycker kan delas in i tre grupper:
1. Kött
2. Mjölkvaror
3. Neutrala, benämns ”parve”
Det neutrala, parve, kan ätas när som helst, med alla typer av bestick, porslin och köksredskap.
Huvudregeln för kött- och mjölkvaror är att de aldrig ska ”mötas”. Ett judiskt kök har därför
• Varsin uppsättning porslin för kött respektive mjölk
• Varsin uppsättning bestick
• Varsin uppsättning köksredskap
Kvinnans ställning inom judendomen
Kvinnan och mannen har samma värde inom judendomen, ingen är förmer än den andra. I det religiösa livet har mannen fått andra uppgifter än kvinnan, exempelvis måste tio män vara närvarande på en gudstjänst för att vissa böner ska kunna läsas. Kvinnans uppgift har traditionellt varit att ansvara för hemmet och barnen.
Emellertid, i den moderna och framförallt liberala och konservativa judendomen, får kvinnan en alltmer framträdande plats i synagogan. I Stockholms Judiska församling har exempelvis egalitära gudstjänster där kvinnor läser ur Torah, något som annars inte har förekommit. I liberala synagogor, främst i Storbritannien och USA, finns även kvinnliga rabbiner och kantorer.
Hos de ortodoxa kvinnorna är det vanligt att täcka håret som bevis på att de är gifta. Vanligtvis bär de hatt eller sjal, men peruk kan även förekomma. Kvinnan visar självklart sitt hår för den egna familjen.
Jesus, Messias och kristendomen
Kristendomen bygger bland annat på Gamla Testamentet, judarnas Bibel. Alltså är det uppenbart att det finns väldigt mycket gemensamt i trosuppfattning. Det viktigaste är tron på en Gud och de tio budorden som än idag de västerländska samhällena är uppbyggda kring.
Inom båda religionerna finns Messiasbegreppet. De kristna anser att Jesus var den utlovade Messias, att han utförde mirakel och att han är återuppstånden - och har lovat att återkomma till jorden. Enligt judisk tradition kommer Messias vara en vanlig människa.
I den messianska eran kommer judarna att återvända till Israel, de döda återuppstå och fredsriket inledas. Vi anser vidare att Jesus inte uppfyllde löftena om ett messianskt fredsrike på jorden. Däremot anses det inom judendomen att han må ha varit en rabbin som fick folkets förtroende. De flesta av hans berömda citat bygger på redan då känd judisk vishet, exempelvis från rabbin Hillel.
Många judar i dag tror inte på en personlig Messias utan vi måste själva skapa Guds rike här på jorden.
