Purim – en härlig maskerad med allvarliga undertoner

Purim - en härlig maskerad med allvarliga undertoner

183 glada unga och gamla med kostymer och glada masker mötte upp till en hejdundrande glad Purimfest på Judiska församlingens center i Malmö söndagen den 12 mars.  Det var  återigen dags att läsa ur megillan, den rulle i pergament som varje judisk församling läser den 14:e i månaden Adar, om hur judarna i det stora persiska riket räddades från förintelse iscensatt av den onde ministern och kunglige rådgivaren Haman. Allt tack vare en rad olika händelser som verkar till synes slumpartade, men som tillsammans ska vittna om guds försyn. Den bibliska berättelsen i Esters bok är uppkallad efter en av huvudpersonerna, den hjältemodiga judiska drottningen Ester som var gift med den persiske kungen Achashverosh. Traditionen att klä ut sig och sätta på sig  masker på Purim förklaras med att att gud inte nämns i denna berättelse –  guds ansikte tycks vara dolt. Namnet Ester har också sin rot i det hebreiska verbet lehastir att dölja (någonting). Dessutom firar vi den ultimata glädjen över att klara sig undan med livet i behåll från ett dödshot. Vi passar också på att föra ett himla oväsen med snurror och bankande varje gång Hamans namn nämns i Megilla-läsningen, vilket bereder stora som små barn stor glädje. Det är också en tradition att ta ett glas eller två för att höja glädjen ytterligare (det brukar annars inte drickas så mycket i judiska sammanhang). Mitzvoten, påbuden, för Purim är att lyssna på megillan, äta en festmåltid, ge gåvor med mat (så att andra judar också kan äta en festmåltid) och att ge gåvor till de fattiga.
FS

 

 

 

 

share