Pesach – befrielsens helg – är i antågande

Pesach – befrielsens helg – är i antågande

På fredag kväll den 30 mars börjar Pesach, den judiska påsken, som också kallas vårens och befrielsens helg. Detta är en av de viktigaste helgerna i den judiska almanackan. I år råkar Pesach infalla samtidigt som den kristna påsken. För de flesta judar över hela världen har de två sederkvällarna*, som inleder den åtta dagar långa Pesach-helgen, en särskild betydelse.

Det är på sederkvällen som hela familjen, vänner och andra inbjudna gäster samlas runt ett matbord, där varje framdukad rätt har en symbolisk betydelse. Ordet ”seder” betyder ordning, och sederkvällen följer en viss ordning, där man med berättelser, sång, dofter, smak och mat knyter an till uttåget ur Egypten. Berättelsen skildras i Andra Moseboken, som på grekiska kallas Exodus, som betyder just uttåg.  Detta var den helg då, enligt judisk tradition, det judiska folket föddes. Israels barn lämnade slaveriets bojor och skapade sin egen framtid. Pesachs essens är just hågkomst, befrielse och födelse. Det var ett folk som lämnade Egyptens land för att efter 49 dagar motta Toran vid Sinai berg, och som efter 40 år vandrade in i det förlovade landet.

På bordet finns ett sederfat, med olika symboler: det osyrade Matza-brödet som våra förfäder fick baka i all hast när skulle lämna Egypten, de bittra örterna för den bittra tiden som slavar, ägget som står för pånyttfödelse, med mera. För att följa en viss bestämd ordning, följer de flesta familjer innehållet i haggadan, en bok som innehåller berättelsen om hur israels folk hamnade i Egypten, förslavades, led och hur G-d hörde folkets rop på hjälp, sände de tio plågorna och hur Moses ledde uttåget ur Egypten.

I Haggadan står också när det är dags att dricka var och en av de stipulerade fyra vinbägarna (det går bra även med alkoholfritt vin), vilka böner som ska sägas och när det är dags att äta. Många följer Haggadan till punkt och pricka, andra väljer att fokusera på vissa delar av Haggadans innehåll, medan mer sekulära judar fokuserar på Pesachs essens och kanske för en diskussion om helgens betydelse för oss idag. Det finns lika många kombinationer som det finns judar.  Men en sak är alltid säker. Sederkvällen inbjuder till många judars favoritsysselsättning, att diskutera.

Sederbordet är just till för att vi ska ställa frågor om vad allt som är framdukat betyder. Detta är framför allt barnens högtid. I början av sedern ska barnen också traditionsenligt ställa fyra frågor om varför vi äter annorlunda, sitter annorlunda och dricker annorlunda på denna kväll. Detta stycke som heter Ma Nishtana (vad har  förändrats) brukar framföras sjungande av de yngsta vid bordet. Berättelserna, rätterna, vinet, , de obligatoriska fyra frågorna, sångerna, förklaringarna och diskussionerna med mera, ska leda till att vi ställer ännu mer frågor och att vi berättar ännu mer.

* De som bor i Israels land behöver bara fira en sederkväll och firar därför Pesach i sju dagar. Seden med en extra dag uppkom när judarna spreds ut i exil utanför Israels land efter templets förstörelse år 70. Det uppstod en tveksamhet bland judarna i förskingringen om när helgen exakt skulle infalla och därför påbjöd rabbinerna en extra sederkväll för säkerhets för judarna i diasporan.
Den andra sederkvällen brukar en del fira hos goda vänner eller tillsammans med den lokala rabbinen. Judiska Församlingen i Malmös ortodoxe rabbbin Moshe David HaCohen kommer att hålla en andra sederkväll för församlingsmedlemmar och andra inbjudna. Även Egalitära Synagogan i Malmö kommer att fira den andra sederkvällen i samvaro.

Fredrik S
foton: Alex Ringer

YouTube-filmer med roliga arrangemang på Pesachsånger med den amerikansk-judiska acapella gruppen the Maccabeats:
Ma Nishtana:

Dajenu

Justin Bieber Passover Mashup

 

 

 

 

dela

Rekommenderade artiklar