Det judiska nyåret – tid för reflektion, botgöring och god mat

Det judiska nyåret - tid för reflektion, botgöring och god mat

På kvällen den 9 september, inleds Rosh Hashana, det judiska nyåret. Samtidigt som vallokalerna stänger i Sverige samlas judiska familjer i sina hem för en Rosh Hashana-måltid efter att helgen inletts med en gudstjänst i synagogan.  I samband med den traditionella måltiden som ofta består av god och riklig mat – ofta med gefilte fish, och andra traditionella rätter –  är det en sed att äta äpplebitar som doppats i honung, som en symbol för att man önskar varandra ett gott och sött år.

Rosh Hashana, direktöversatt som “årets huvud”, är enligt judisk tradition tidpunkten för jordens skapelse. Helgen firas på första och andra dagen av den judiska månaden tishri, som infaller i september eller oktober. Högtiden är en tid att tänka över sina synder gentemot sina medmänniskor och gentemot Gud. Det är dags att stanna upp och göra en “själens räkenskap” och tänka över sina handlingar under det gångna året – för att därefter göra rätt. Judendom kallar det gör att göra Teshuva, som betyder att återvända (till den rätta vägen). Detta innebär att man ber om ursäkt till de man har handlat fel mot och försöker ställa allt till rätta. Detta är också en tid att be Gud om förlåtelse för sina synder.

Rosh Hashana kallas också för åminnelsedagen eller shofarblåsningens dag. Att blåsa shofar på Rosh Hashana är en en urgammal sed, som nämns i bibeln. En shofar kan tillverkas av vilket kosher djur som helst, med undantag för kor och kalvar. Bland ashkenazim, de europeiska judarna, används ofta hornet av ett får.  Shofaren blåses som en del av Rosh Hashana-gudstjänsten. Syftet med det genomträngande ljudet är att få folk att lystra. Shofarens ljud signalerar att det är dags att stanna upp och se över sitt liv.

Rosh Hashana inleder de så kallade hösthelgerna. Tio dagar efter Rosh Hashana infaller Jom Kippur, försoningsdagen. Efter Jom Kippur infaller Sukkot, lövhyddohögtiden.

share