Alarmerande europeisk rapport om antisemitism i Europa – i synnerhet i Sverige
EU:s aktuella undersökning bland judar i Europa om antisemitism pekar på en allt värre situation i Sverige. Just Sverige tillhör också de länder i undersökningen där judarna har minst förtroende för hur regeringen bekämpar antisemitism och tillgodoser de judiska församlingarnas behov av säkerhetsskydd.
Fem år efter den förra undersökningen har EU-myndigheten Agency for Fundamental Rights (FRA) återigen undersökt europeiska judars upplevelser av hatbrott, diskriminering och antisemitism. Rapporten som bygger på enkätsvar från över 16 395 självidentifierade judar målar upp en dyster bild.
Drygt 9 av 10 judar i Sverige uppger i undersökningen att antisemitismen förvärrats. För fem år sedan var andelen 8 av 10.
Hela 30 procent de svenska respondenterna har upplevt åtminstone en av sex former av antisemitiska trakasserier under de gångna 12 månaderna; bland annat förolämpande eller hotfulla kommentarer i samtal, e-post, sms eller över telefon. Sett över en femårsperiod uppger 40 procent av de svenska judarna att de utsatts för trakasserier med antisemitiska motiv.
Oroliga för familjemedlemmar
Internet är idag den plats där de antijudiska tillmälena förekommer mest. 80 procent av alla deltagarna i undersökningen har erfarit antisemitiska kommentarer från icke-judiska personer på nätet under de senaste 12 månaderna för enkäten.
46 procent av de svenska respondenterna är mycket eller ganska oroliga för att familjemedlemmar eller en nära person ska utsättas för verbala förolämpningar eller trakasserier eller ett fysiskt angrepp inom de kommande månaderna. För fem år sedan var 37 procent oroliga över samma sak.
28 procent av de svenska respondenterna har sett en annan jude bli förolämpad verbalt eller trakasserad och/eller fysiskt angripen under de gångna 12 månaderna. 19 procent har en familjemedlem som utsatts för verbala angrepp och/eller blivit fysiskt angripen under samma period.
Sverige i botten i trovärdighet – Italien i toppen
Benägenheten att polisanmäla antisemitiskt motiverade hatbrott är oroväckande låg. Av de svenska respondenter som upplevt några former av antisemitiska trakasserier de senaste fem åren valde 80 procent att inte göra någon anmälan. Inte ens de allvarligaste incidenterna. Det främsta skälet är att man anser att inget händer ändå.
Hela 81 procent av de svenska respondenterna anger att de troligen eller definitivt anser att den svenska regeringen inte bekämpar antisemitism effektivt. Bara 21 procent tror att regeringen adekvat uppfyller de judiska församlingarnas säkerhetsskydd. Det ska jämföras med Italien och Danmark, där hela 79 respektive 78 procent av judarna uppfattar att regeringen ger församlingarna ett adekvat skydd.
Den rådande situationen har påverkat judars val att delta i olika aktiviteter. En tredjedel (34 %) av samtliga respondenter i 12 länder uppger att de undviker judiska event eller judiska platser åtminstone då och då, därför att de som judar inte känner sig säkra att vistas på plats eller på vägen dit. 38 procent av alla respondenter uppger att de undviker vissa platser i deras närmiljö åtminstone då och då, eftersom de inte känner sig säkra där som judar. I Sverige uppger hela 45 procent att de undviker områden i närmiljön på grund av detta. Och 35 procent anger att de alltid eller ofta undviker att bära en synlig judisk symbol offentligt, såsom en kippa eller davidsstjärna.
Hur har då antisemitismen påverkar judars val att stanna i Sverige. Hela 58 procent av de svenska judarna uppger att de under de senaste fem åren övervägt att emigrera men inte gjort det än. 35 procent uppger att de emigrerat på grund av att de inte känt sig säkra som judar, men att de sedan återvänt. Bara fyra procent har inte övervägt att emigrera de senaste fem åren.
Fakta om undersökningen: Den nya undersökningen som genomförts i form av en webbenkät har besvarats av 16 395 självidentifierade judar i 12 EU-länder, varav 1 000 personer i Sverige, som alla över 16 år. ladda ned rapporten här
FS
Recommended Posts
Ett senkommet och älskat Pesach
april 09, 2024
Att uppleva andlighet genom niggunim
februari 08, 2024
Antisemitism – Vi erbjuder konkret stöd
oktober 29, 2023